måndag 29 december 2008

Jobbar!!

Har jobbat en hel del under jul och mellandagarna, vilket är bra! Juldagen tror jag att det bara var en ordinarie och resten var vikarier på grund av influensan. Det går snabbt när det börjar, en efter en åker dit. Senast igår gick det hem en personal som var sjuk. Igår jobbade jag kväll och var ute och åkte båda turerna, och det trivs jag med, kul att få komma ut i stugorna.
Igår började jag fundera på hur detta med larmen egentligen fungerar, trodde larmcentralen ringde upp och direkt när brukaren larmat, men så verkar det inte vara. Larmcentralen ringde på min telefon och sa att han skulle ta hand om hans fru själv på kvällen och lägga henne, och efter en stund ringde det igen och dom sa samma sak. När jag sagt att jag redan visste det så ursäktade hon sig med att hennes dator var seg och att det kom upp på datorn när hon precis sa det till mig, konstigt! Alltså ringer brukaren först dit och dom svarar, sedan skriver dom in det på datorn och någon annan ringer sedan upp oss. Undrar hur lång tid det tar, för en gång när jag kom till en tant så sa hon att hon hade väntat i en halvtimme fastän jag gått till henne på en gång. Mystiskt, måste jag kolla upp!!

Ut med julgranen!!

Dan före julafton hittade vi en gran nere på Lilla grön, den var så pass smal så den fick plats i vårt vardagsrum. Den såg så intryckt och ledsen ut idag så jag valde att ta ut den, barrade gjorde den stackarn! Betalade lite räkningar idag och blev påmind om den förbenade boten på fortkörningen, inte kul, hade lust att riva sönder den istället.
K håller på nere i källaren, låter nåt fruktansvärt och inte undra på det, när jag kom ner var en hel betongvägg borta. Han har nog fått arbetslust igen och ska börja så smått med duschdelen. Han är väldigt effektiv när han kommer igång, och duktig!

H från hemtjänsten ringde nu på förmidda´n och undrade om jag kunde jobba nu ikväll och i morgon dag. JA, vad skönt, behöver ut och göra något nyttigt känns det som, är lite uttråkad. Skulle ju kunna hjälpa till och bära ut väggen där nere, men jag har känningar av ryggen så jag vill inte chansa.

Har varit inne på Frövisidan och kollat lite och fick se ett kort på mamma när hon satt i skolbänken, kul! Man hittar nya bilder barje gång man är inne på sidan, hoppas han fortsätter med det han gör, Edgard!

lördag 27 december 2008

Lördag förmiddag!!

I dag tog jag och min man våra 2 hundar ut på en promenad. Vi skulle ta 2 flugor i en smäll och även kolla järnvägsövergången vid mätstugan som dom hade stängt av från ena hållet. Väl där såg vi att en stor platta som bilarna ska köra på var borta. Vi gick runt och kollade hur det kan ha gått till. Är det tåget som har fåt med sig den på något sätt och släpat med den, eller kan den ha följt med när vägen plogades (det borde dom ha märkt för den vägen ca 100 kg), eller hade någon tagit bort den för att sabotera? Märkligt var det i alla fall! Fortsatte sedan upp mot bruket, tog vägen bakom KM5 och gick sedan in i skogen bortom den. Det gick bra en bit då det var en liten traktorväg, sedan blev det kalhygge och svårare att gå. Hundarna fick lukt på någonting och blev jättesugna på att jaga någonting så jag var livrädd att bryta benen av mig bland stenar och pinnar. Dessutom hamnade vi sedan vid sidan av ett kärr och jag som hade bara träningsskor råkade flera gånger plurra. Blev helt dyngsur om ena foten. Kallt var det också så speciellt skönt var det inte om foten.















Kom sedan fram nästan där vi bor, behövde bara gå över ett gärde så var vi framme. Skönt att ta denna promenad i det vackra vädret.

tisdag 23 december 2008

God jul på er alla!!


Håller på och gör det sista innan julafton, dvs städar det sista. Sedan ska vi väl ta in en gran förhoppningsvis och klä den. Sedan är det dags för mig att sova en stund för jag ska jobba natt. Första gången jag jobbar i samband med julafton vad jag kan komma ihåg. I morgon kommer mamma, pappa (förhoppningsvis), syrran och brorsan med familj och svärmor med sambo, och kanske min mans ena son med familj. Finns det hjärterum så finns det stjärterum, eller vad säger man :-)).

Tog ett litet foto på våran kära hund Roxy, hon är så kul för hon bara satt så fint när jag satte på henne tomtemössan, precis som om det är något hon alltid gjort. Skulle inte vara några problem att anställa henne som hundmodell :-))!! Bizzy däremot skulle bara leka, så henne blev det tyvärr inget tomtekort på, den lilla busen.


En god jul önskar jag er!!

måndag 22 december 2008

Julklappsbyte!

Ikväll var jag på julfest med hemtjänsten där vi åt gröt och hade julklappsbyte, trevligt! Fick en lykta i orange glas som står på ett svart smide, jättefint till mig som gillar ljus av alla de slag. De flesta hade köpt tomtar eller ljus av något slag. När vi kom dit fick vi först glögg och pepparkakor, kändes väldigt juligt. Vi var bortemot 30 personer som hade samlats vid ett långbord nere i matsalen. Alla fick varsit paket av kommunen, en stegmätare som vi kan använda oss av vid kommunernas tävling som dom skall ha. Man kan dela in sig i olika lag med ca 4-7 personer i varje, sedan skall man tävla med andra kommuner hur långt man har gått, eller om det var att man skulle gå en viss längd på snabbaste tid, tex så långt som det är mellan Örebro till Norrköping exempelvis.
Väl hemma igen fick jag känna doften av kokt skinka som min man höll på med. Han hade även hunnit rivit ner lite mer i källaren som jag kan elda upp. Vi gick sen ner i källaren och planerade hur duschdelen mm ska se ut, det blir nya ideér hela tiden, men vi tror nu att vi vet hur det skall bli. Det kommer att bli så bra allting när allt är klart.

Nu när jag är ute och går med hundarna häromkring känns det mycket lugnare att släppa Roxy så hon kan springa fritt, förut har det sprungit så mycket älgar så jag har varit rädd för att hon ska få tag på ett och springa långt bort. Man märker att hon blir tillgivnare när man går med henne utan koppel än med koppel, hon kollar hela tiden så att man är med. Men jag är fortfarande lite osäker på hur hon reagerar om det skulle komma en helt främmande hund när hon är lös så jag har bara henne lös där jag ser att det är fritt fram. Till våren ska jag nog börja med båda hundarna på Frövi brukshundsklubb, Bizzy på nybörjarkurs och Roxy antingen på fortsättningskurs eller Agility. Roxy behöver träna att träffa fler hundar, hon är lite feg när hon möter andra hundar, det är nog därför hon skäller så, man kan tro att hon skulle vilja äta upp dom :-)). Men när hon väl träffar och får nosa på dom är hon jättesnäll. Jag slår vad om att hon inte skulle skälla så om hon var lös!
Nu ska jag ta lite glögg och sätta mig framför tv:n en stund och slappa.

lördag 20 december 2008

Upprustning av Linde hotell!

Läste idag i Na att de nya ägarna på Linde hotell vill ha hjälp av Linde kommun att rusta upp hotellet. Jag personligen tror inte att det kommer mer gäster till Hotellet bara för att det rustas upp. I artikeln stod det att dom behöver hinna fräscha upp hotellet innan evenemangshallen blir klar och om inte hotellet är tipp topp då så kommer dom att förlora gäster. De menar att "Evenemangshallen kräver bättre logi om man ska locka publik till evenemangen". De menar på att det skulle ta 5 år att få hotellet i det toppskicket om dom ska betala det själva, därför vill dom ha hjälp av Kommunen. Undrar om det verkligen kommer att komma fler gäster som besöker evenemangshallen bara för att hotellet är "tipp topp"?
Dessutom fattar jag inte vad de i kommunledningen tänker med om dom går med på det. Det skulle tydligen kosta en hel del miljoner. Varför inte istället lägga ner de pengarna till äldreomsorgen bla istället. Jag vet ju att de har olika konton och så inom kommun, men det skulle väl kunna ordnas på något sätt att pengarnas kan komma till de äldre istället. Man blir så trött när man läser hur kommunen lägger ner pengar på "fel saker". Den där nya evenemangshallen vid Lindeskolan till exempel, hur mycket kostar inte den!

Det är egentligen dumt att lägga ner energi på att bry sig för man kan ju i alla fall inte göra något åt det.

onsdag 17 december 2008

Spelade tennis igår!

På måndagens tennisträning kom 3 av oss tjejer överens om att åka till tennishallen i Lillån och spela tennis på tisdag (igår) + att vi skulle försöka få med oss en till. Så igår var vi iväg dit, det var första gången för mig att spela där, det var jättekul. Vi lottade om vilka som skulle spela ihop i dubbel. Jag och tjejen jag spelade med fick storstryk, men det gjorde ju inget, vi hade ju kul! Vilken skillnad på golv, riktigt tennisgolv och riktiga bollar, på träningarna spelar vi annars med mjuka bollar som är tvåfärgade. Timmen som vi hade tillgång till gick jättefort, man skulle ha velat spela 1 timme till. Det var 3 banor och på de andra 2 barnorna spelade det killar från vår klubb. Det var kul att se dom spela, vilken fart på bollen och vilka servar.

Fick alldeles nyss telefonsamtal från min far som är på Cran Canaria och spelar golf bland annat. Dom satt och åt frukost och hade det skönt, lite mulet men trodde det skulle klarna upp. Lagom varmt hade dom det också där nere, låter skönt!

måndag 15 december 2008

Panikångest

Jag vet att det kan låta tjatigt om mitt skrivande om panikångest, men jag är så glad att jag mår så bra idag utan DEN i mitt liv, men även lite förvånad på ett positivt sätt. Från att knappt vågat gå och lägga mig på kvällarna av rädsla av att få PÅ, tills nu då jag kan lägga mig ner i sängen helt avslappnad och bara somna. Helt otroligt skönt!! Jag kan ibland känna lite pirr under fötterna, till exempel i fredags när vi satt och kollade på Idol på tv, när Jihde står uppe på globens tak. Då får jag den där svindelkänslan, lite ångestkänsla, tänker att om jag skulle stå där då skulle jag lägga mig ner och rulla ner (tvångstanke), hu, hemska tanke!! Men den känslan känner nog många igen, inget ovanligt!

Det jag tror beror på att jag mår bra idag är att:

- undvika stress
- ta bort en massa måsten, oviktiga saker
- försöka ta en dag i taget
- sluta tänka på vad andra tycker och tänker om mig (till en viss del)
- känna att mitt liv är mitt
- ta bort spänningar i kroppen med hjälp av en naprapat, ev. rätta till den s.k ångestkotan
- sällan dricka kaffe och alkohol
- motionera måttligt
- försöka undvika att oroa, inget blir bättre av det (inte alltid så lätt, men..)
- ex. läsa

Detta har tagit mig många år att uppnå, men dom säger ju att det tar lika lång tid att bli frisk som man har varit sjuk.

Detta har även lett till att jobbet som timvikarie på hemtjänsten är det första jobb jag har börjat på som jag har känt mig helt avslappnad att gå till, inte känt att jag måste vara "så duktig" hela tiden. Otroligt skönt! Man kan även ibland känna sig som ett barn på nytt, man får ibland så mycket energi att man vill göra massa saker på en gång. Men då får jag ibland lägga band på mig och ta en sak i taget. Man lär sig av sina misstag som sagt var.

Jag tror faktiskt att överrörlighet och ångest kan ha något med varandra att göra till viss del, (inte så att alla som är överrörliga måste få panikångest) jag tror det och andra faktorer kan bidra med PÅ. Skulle vilja veta om Anders Bagge i Idol är överrörlig :-))!

Balans i livet

Det som etsat sig fast hos mig när jag gick på behandling för min panikångest är stressnivån, vilken roll den spelade. Jag var alltid långt ovanför den normala stresskurvan när jag mådde som sämst, kroppen var alltid på helspänn. Det behövdes så lite för att sätta igång en PÅ då, och det förstår jag idag när jag mår så bra. Idag är det svårt att sätta igång en PÅ med tanken, förr behövde jag bara tänka ordet så satte det igång, det var som en elektrisk impuls. Detta beror på att jag är avslappnad i kroppen, jag har ett helt annat lugn. Mina övningar när jag gick på kognitiv terapi handlade ett tag bara om att komma långt under den normala stressnivån, dvs, jag skulle lära mig att vara helt avslappnad, vilket inte var lätt. Nu, ca 6-7 år senare har jag hamnat där

lördag 13 december 2008

Julskyltning i Frövi

Vaknade i morse att det fortfarande var snö ute, det hade inte töat bort idag heller, härligt med snö! Fick idag se att det var på tiden att göra rent köksfläkten, vilket i sin tur ledde till att det kanske var dags för rengöring av ovansidan på köksskåpen. Hoppsan, det var ett tag sen fick jag se! Det betyder nog att vi har ett skatbo i skorstenen som min man antyder, vilket för övrigt leder till att det luktar matos i källaren titt som tätt (trodde fläkten gick vid sidan om skorstenen, hm). Fläkten suger inte tillräckligt när man lagar mat så oset hamnar bredvid istället och hamnar uppe på skåpen bla.

Syrran kom och ville låna bord till hennes försäljning på julmarknaden här i Frövi. Erbjöd mig att följa med henne så hon skulle slippa stå själv, dessutom är det ju alltid kul att träffa folk. Men när jag väl var där kom jag på att jag verkligen inte är någon försäljare, känns lite pinsamt!

Men tiden gick fort och det var kul att vara där, kul att hälpa till, fick en "gubbe" i trä av syrran som tack för hjälpen, såg ut som han hade hela världen vilande på sina axlar, stackarn.

Faddergalan var kvällens tv-tittande, man sitter där med gråten i halsen varje gång. Har redan ett fadderbarn sedan 7 år tillbaka som kommer från Indien, hon heter Lakhsmi och är 12 år, så jag antar att det är på upphällningen, har för mig att man är fadderförälder tills barnen är ca 12 år, men jag kanske har fel. Ska kolla upp det!



Natten går tunga fjät..........



God natt!!

torsdag 11 december 2008

Varit och hälsat på i Hovsta!

I morse tog jag bilen i snöovädret och åkte till Hovsta till min äldsta dotter. Hon har sjukskrivit sig själv efter rekommendation av hennes naprapat. Hon har så ont i ena armen, antagligen någon inflammation. Hon bjöd på frukost medan vi satt och småpratade. Man ser på hela henne att hon trivs med livet, hon har det verkligen bra! Vi åkte sedan och hämtade hennes sambos pojke på dagis, dm kom precis från skogen när vi kom. Åkte sedan tillbaka hem till Hovsta och vi hjälptes åt att griljera skinka. Det luktade så gott där i köket, luktade jul. Fick ett hum om vad H önskade sig i julklapp, vi kollade i en massa leksakskataloger. F får jag fråga senare, hon var inte hemma, hon hade inte slutat skolan än.

Väl hemma städade jag ur garaget så vi får plats med bilarna, och det var en hel del skräp som jag ska köra till Måle i morgon bitti (om det inte är för mycket snöoväder förstås). Kul med snö förresten, köpte en ny snöskyffel idag, våran är helt borta, hur den nu bara kan försvinna är en gåta.

Såg grannen skymta förbi för en stund sedan med traktorn, han håller snön borta från vägarna runt här omkring. Grannen är förresten min kusins man, dom bor rakt över gärdet här. Han håller så rent och fint. Vi brukar träffas lite då och då, vi brukar ropa in varandra på sommaren när vi sitter på verandan. Ena gången går vi förbi med hundarna, andra gången går dom förbi med sin lilla Bella, lilla och lilla förresten, hon är stor, en Hamilton stövare och kompis till Roxy och Bizzy.

onsdag 10 december 2008

Bilbesiktning

Fick åka och besikta bilen idag, vilket är bland det värsta jag vet, det och att hämta bilen efter lagning på verkstad. Man känner sig så utlämnad när man står vid besiktningen medan besiktningsmannen kollar igenom bilen. Eller så kan man ju se det som så att det kan ju inte heller vara kul att bara kolla igenom felfria bilar, se det måste ju vara kul att jag kommer med min bil :-))!! Är ju inte riktigt frisk än så jag kände mig matt i hela kroppen när jag stod där, dom undrade nog varför jag såg så konstig ut :-o. Killen som besiktade bilen var från Frövi så jag tänkte vara lite trevlig och säga någonting, så jag frågade: -"hittar du några fel?" -"Ja, grejer hittar jag, sa han, men det ser bra ut". Just då kollade han bakom hjulen och fick se att bromsslangarna var trasiga, båda två. Typiskt, jag skulle inte ha sagt nåt! Men det blev inte så farligt i alla fall, några lampor och slangarna till bromsarna. Kan inte bli så dyrt! (Halvljuset på vänster sida hade jag satt fel när jag bytte det sist, satt liksom upp och ner. Så det fixade jag när jag kom hem, gick på ett kick, man lär sig av misstagen!). De andra lamporna var lampan till nummerskylten där bak och oranga lampor till blinkers. Hade inte en aaaning om att man hade oranga lampor till blinkers och att dom kunde blekna!

Väl hemma igen gick jag ner i källaren och kollade hur mycket som blivit gjort i vår nya tvättstuga. Det har hänt en hel del. Garderoberna står mitt på golvet nu för att min man har kortat dom, dom var för höga, köpta på Pikaboda här i Frövi, dvs. Bröderna Andersson Bygg. Nymans El har nyss varit här och grejat lite. Trevligt att se lite moderna lysknappar och eluttag nere i källaren :-)). Min svärson (målar´n) kom med förslaget att vi skulle måla ytterdörr och fönster svarta (blanka), blir nog snyggt, han har lite ideér han. Det kommer bli så skönt, just nu drar jag mig för att gå ner i det lilla skrymslet till tvättstuga som vi har nu, så tvätthögen växer!!

Under tiden jag gick runt i källaren kom lilla Frasse springande efter mig, man kan se bakdelen på honom vid garderoberna.

tisdag 9 december 2008

Läste en artikel IGEN!!

Läste i Allehanda idag om att det inte finns akut sjukvård för djur i Örebro, vilket inte är så bra tycker jag och många andra. Förr fanns ju Djursjukhuset som man kunde åka akut till, nu får man åka till Strömsholm, vilket vi bland annat har varit till. Dit fick vi åka en söndag kväll när vår drever blev akut sjuk. Han hade haft problem med halsen och fick penicillin, han åt det i 10 dagar, tror jag det var. Ca 1 vecka efter att han ätit klar kuren kom vi hem en söndag kväll och han kom fram till oss och skulle hälsa som han brukar göra, men såg nu helt moloken ut. Han gick sedan direkt och la sig under köksbordet, han som alltid låg i soffan i vardagsrummet annars. Han blev mattare och mattare, till slut tyckte jag att han började bli kall så jag ringde till Strömsholm eftersom jag visste att det inte gick att få tag på någon veterinär här. De sa att jag skulle ta feber på Kalle och återkomma. Jag gjorde det och han hade 37 grader. Ringde tillbaka och dom sa att vi skulle åka till dom direkt eftersom normaltemp brukar ligga runt 38-38,5 grader. Vi drog iväg kl 22.00 ca och när vi kom fram var det inte en människa i väntrummet som tur var, så vi kom in nästan på en gång. Han vinglade när vi gick in så min man fick bära honom den sista biten till undersökningsrummet. När dom tog febern hade han bara 35 grader och det rann vätska ur nosen på honom. Dom förstod direkt att det var illa så dom tog in honom på röntgen där det sen visade sig att han hade ett förstorat hjärta. Han blev sämre och sämre, han fick till slut syrgas, men han kollapsade till slut och dom började med återupplivning. Till slut sa jag till dom att sluta, orkade inte se på hur dom höll på, man visste ju inte heller hur han skulle må om dom fick liv i honom heller. Det var en hemsk upplevelse, vi var så ledsna och mådde så dåligt både jag och min man när vi åkte hem därifrån utan Kalle, då var det jobbiga 10 mil hem!!

Inte nog med det, på torsdagen efter ringde 2 av min mans jaktkamrater och frågade om vi kunde komma ut med Ella, vår andra jakthund och söka efter ett skadeskjutet vildsvin. Klockan var vid 22-tiden och jag tyckte inte det eftersom Ella hade varit ute hela dagen och jagat älg, men vi hade ju vår skyldighet så vi åkte båda två med Ella. Väl framme tog min man ut Ella och hon verkade pigg. Han, Ella och den ena jaktkamraten gick på eftersök medan jag och den andra jaktkamraten väntade vid bilen. Hörde sen helt plötsligt Ella tjuta till, men tänkte inte mer på det. Efter en stund fick vi se min man komma över gärdet i mörkret, han kom med snabba kliv ensam. Kom rakt fram till mig och kastade mössan på marken och kramade mig och sa: -"Den tog Ella". Jag bara grät, trodde inte det var sant, var så overkligt. Jag fick sen stanna i bilen och dom andra åkte och tog hand om Ella. De två jaktkamraterna skulle ta med Ella dagen efter till veterinären och kremera henne, det var snällt. Dom blev så ledsna båda våra jaktkamrater över att det hänt. Dagarna efter detta var jättejobbiga, blev helt tomt där hemma, då sa jag att jag aldrig mer skulle skaffa en hund igen. Ville inte vara med om den sorgen igen! Jobbigt var också att än en gång behöva berätta för barnen att ännu en av våra hundar hade dött.
Men nu har vi ju 2 härliga hundar igen, Roxy och Bizzy. Och en av "gubbarna" i jaktlaget har skaffat en vildsvinshund att jaga med.

Har tyvärr inga kort sparade på Ella i datorn, men hon såg ut som hunden på bilden,

måndag 8 december 2008

Häromdagen blev jag stoppad för att jag körde för fort...Jag trodde att jag skulle kunna snacka mig ur det, tills jag kollade på min hund i baksätet....












Stackare!!!

(Fick denna av Roxys f.d matte när jag berättat om min onödiga fortkörning)

Läste en blogg....

Är hemma och sjuk idag, förkyld, lite feber och allmänt hängig. Man vill ju heller inte smitta alla gamla nu till jul heller. Gick in och kollade på lite bloggar, hittade bland annat en blogg som en tjej skriver, intressant, lite lik mig vad gäller erfarenheter och panikångest. När man läser så kan man nästan se ett mönster som liknar mitt fram till hennes första panikångest. Hon finns nu med bland de som jag brukar "titta lite extra på".
Nu har jag känt mig febrig i 3 dagar med snuva och allmänt hängig känsla. Svettas för minsta lilla. Mina stackars hundar får ha det lite tråkigt, blir inte några långa promenader, blir bara rundan som går runt gärdet (ca 2 km). Roxy drar gärna åt vänster vid en korsning eftersom vi brukar ta den vägen när vi ska gå den långa promenaden, ser sen lite besviken ut när matte går åt höger.
Min man undrade igår om jag inte kände mig en aning självutlämnande när jag skrev på min blogg, frågade då om han hade läst något, men det ville han inte :-)). Kanske rädd för att jag skriver för personligt :-)), men jag tycker nog inte det är så farligt, kul att roa någon (eller oroa).

lördag 6 december 2008

Rekommenderar en titt på Frövisidan!!

Ikväll kom min man in med datorn till mig och ville visa en bild som han hade hittat på Edgard Wendlers Frövisida. Det var en bild på när jag skulle åka, eller hade åkt Väringen runt. Det var jag, syrran, brorsan, pappa och två kompisar till brorsan som var med på bilden, hihihi., blev lite full i skratt! Jag var lite av en pojkflicka när jag var liten, och man kan nästan se det på kortet, ser lite killig ut :-))!!
Brukar vara inne på Frövisidan och kolla bilder, man hittar alltid nya, han är duktig Edgard, hoppas han håller på länge till, han gör bra reklam för Frövi, det är nog många utifrån som har hittat Wendlers hemsida. Kul är också att man hittar en massa hemsidor som folk har som man inte vetat om.

onsdag 3 december 2008

Artikel i Allehanda

Läste en artikel i Allehanda idag om ett par som har haft 55 olika personer från hemtjänsten hos sig det här året, och jag är en av dom, det känns inte kul, även om det inte är vårt fel som jobbar. Jag kan inte säga att jag förstår hur det känns eftersom jag inte varit i deras situation, men jag kan föreställa mig. Tänk om man inte är på humör en dag och det kommer en ny som inte vet hur jag vill ha det, jag måste då ta om allt igen. Det måste vara som när man går till en ny läkare, hur jobbigt tycker man inte det är att få berätta allt igen. Hur ska det inte då kännas för dessa vårdtagare som får berätta allt om igen för dessa 55 st + kanske flera gånger till eftersom man inte kommer ihåg från förra gången eftersom det var längesen man var där sen sist.

Idag ska jag sätta upp julgardiner, brukar inte göra det förrän det är en vecka kvar till julafton annars, men nu har jag en annan julkänsla. Var till Hemtex igår och köpte gardiner till köket och tv-rummet där uppe, eller kanske jag ska ta dom i vardagsrummet här nere, vet inte än, får se. Ska även sätta upp lite lampor på balkongen och vid entrén, köpte billigt på Rusta. Fick även i uppdrag av min man att dammsuga bilen eftersom han har tvättat mattorna till den. Vår kära lilla Bizzy råkade kräkas i bilen igår efter att vi varit och gett henne vaccinspruta på Hund och kattkliniken i Örebro. På vägen hem åkte jag in till min dotter som bor i Hovsta, vi drack te och satt och pratade, trevligt, dom blir alltid så glada när man kommer (hoppas jag :-)). Barnen blev glada när jag hade Bizzy med mig, det var första gången någon av hundarna varit hos dom. F och H lekte med henne mest hela tiden, mest F tror jag, hon gillar hundar. Fick 2 st julstjärnor att ha i fönstren av dom, jättefina, såna som sitter på en lampfot (Typ som den på bilden), blir snyggt i vårt vardagsrum!!

Roxy hade legat och väntat på oss i hallen nästan hela tiden som vi var borta, så hon blev jätteglad när vi kom tillbaka. Nej, nu ska jag göra lite nytta, tiden går så fort så den räcker inte till när man ska göra något.

tisdag 2 december 2008

Vad är det som händer???

Jag har ju alltid varit en person som har stressat, ofta i onödan, alltid grubblat över saker, och haft panikångest, varit orolig för barnen och alla nära runt omkring mig mm, mm. Men nu när jag mår så här bra så kan jag ofta känna mig helt tom i huvudet (:-)), jag förstår vad ni tänker). När jag kör bil kan jag komma på mig själv bara sittandes och glo framför mig, likaså om jag sitter på toa, där kan jag bara bli sittandes och glo på väggen som en annan ,vet inte vad :-). Det känns som när jag brukade meditera förut, helt avslappnad och helt avkopplad från verkligheten. Känns lite märkligt måste jag säga, en helt annorlunda känsla. Hjärnan är väl inte riktigt van med detta, är nog inte riktigt med i svängarna. Tänk dig att hjärnan alltid haft fullt upp och helt plötsligt går den på lågt varv, vad händer?? Berättade det för min man, och han sa att så känner han sig jämt, hahaha!! Men samtidigt är det lite jobbigt, för man är ju inte på alerten som man alltid var förut då man alltid stressade, var på hela tiden, jag tror att det är bättre att vara lite mer stressad och ha lite mer adrenalinpåslag än vad jag har just nu. Nej, nu tror jag att allt är i balans, det är bara det att jag måste vänja mig och vara avslappnad..

måndag 1 december 2008

Snart utförsäkrad??

Hjälp, fick meddelande från pappers att jag snart blir utförsäkrad, om ca 45 dagar. Om jag har barn under 18 kan jag få 150 nya ersättningadagar, men att jag då ska välja mellan att få nya ersättningsdagar eller gå med i arbetsförmedlingens garanti-någonting, kommer inte ihåg vad det stod, men det betyder väl att jag ska göra någonting, tex. datakurs eller nåt. Men jag vill inte missa mitt jobb jag har nu, så jag väljer naturligtvist att få ersättningsdagar så jag kan fortsätta att vara timvikarie, med lite tur kunna få jobba lite mer så småningom.
Men nu är det så här att när jag pratade senast med min far antydde han nåt igen om jobbet på hans firma, han hade prtatat med en person som jobbar där om det igen, så vi får se vad som händer. Vore också skönt med ett jobb då jag vet att jag varje dag har något att göra.
Det är ju helt två olika yrken det handlar om, lika roliga och intressanta på sitt sätt.

Utförsäkrad???

Hjälp, fick meddelande från pappers att jag snart är utförsäkrad, att jag bara har ca 45 dagar kvar att stämpla, men det stod även att jag kan få 150 nya ersättningsdagar om jag har barn som är under 18 år, och det har jag ju. I såna fall om jag fick de 150 dagarna skulle jag kunna välja på att få ersättningsdagar

söndag 30 november 2008

1:a advent

Gick upp kvart över 8 för att äta frukost och sedan åka till kyrkan för att sjunga på högmässan kl 10. Mycket folk och jättekul att sjunga. Kul att se när kyrkobesökarna gungar med i sambalåten vi sjunger, där syrran spelar på trumma, vilket förstärker sambarytmen. Sedan var det kyrkkaffe i församlingshemmet. Där fick vi alla som ville skriva lite i brevet som skall skickas till en församling i England (tror jag det var) som dom har kontakt med, skrev några rader. Tycker det är trevligt att sitta och samtala och dricka kaffe med folk som man annars inte umgås med, man blir glad, alla är så trevliga!!
Åkte sedan hem där min äldsta dotter var med sin sambo och 2 barn, kul. Dom skulle sedan till min syster och ta kort, sedan ska dom tillbaka till oss och äta middag efter att jag varit till Solliden och sjungit. "Provapåkören" sjöng nämligen för de boende på Solliden (äldreboende) kl 2 i samband med andakten som vår präst höll i. Där fick vi sedan kaffe, bullar och tårta. De boende sjöng med i de sånger som de kände igen, vilket var en del julsånger.
Tillbaka hem där min man höll på med maten redan, söndagsstek, jättegott!! Vi var 8 st runt matbordet, min yngsta dotters kille var också med i middagen. Det är så kul att umgås allihopa!!
Min äldsta dotters sambo är målare så han hjälpte idag till med att måla vår nya tvättstuga som min man håller på att bygga i källaren, han är toppen som gör det, men det kostar ju en del middagar förståss :-)). Har tagit en del bilder som det ser ut idag för att jämföra med hur det ser ut när det är klart.. De översta bilderna ska bli tvättstuga, de undre ska så småningom bli dusch, och bastu. Just nu har vi tvättstugan i ett pyttelitet rum (garderob) så det är tråkigt att tvätta. Ska bli så skönt med en stor tvättstuga med många garderober.




fredag 28 november 2008

Ringde till en arbetsgivare igår!!

Det är konstigt, när folk har frågat om jag jobbar mycket så har jag sagt att jag jobbar ca 3-4 dagar i veckan hos hemtjänsten, bara för det så har jag inte jobbat något på hela veckan utom idag då dom ringde och frågade om jag kunde jobba kväll. Det händer ofta att när jag säger någonting så blir det sen tvärtom. I alla fall så ska det bli skönt att komma iväg och jobba, även om det är en fredag, det känns skönt att ha gjort något. Hade tänkt gå och lyssna på Anton Magnusson m.fl. i kyrkan ikväll, men det finns nog fler tillfällen som man kan lyssna på honom, hade varit intressant, han går ju på Örebro universitet och läser musik, heter det förresten "läser musik"?
Jag har sökt en tjänst som vårdare på psykiatrin avd. Skinnarbacken i Lindesberg. Ringde till föreståndaren igår och hörde mig för hur långt dom har kommit med alla sökanden. Många hade sökt sa han, men det var så att dom hade fått dragit tillbaka tjänsten för dom har anställningsstopp och någon annan inom lasarettet hade fått tjänsten, uppfattade det så. Men, han sa att dom var ute efter folk som kunde jobba per timme. Det var jag intresserad av naturligtvist!! Han frågade varför jag hade sökt tjänsten, och jag berättade att jag var intresserad av att arbeta med människor och att jag hade egna erfarenheter av psykiatrin personligen. Det tyckte han var positivt, att vårdarna kan identifiera sig med vårdtagarna och inte bara stigmatiserar dom. De som arbetar på behandlingshem för missbrukare har ofta en bakgrund som missbrukare , detsamma borde det vara inom psykiatrin, att en del av vårdarna har egen erfarenhet.
Jag skulle hellre ha samtalat med en som har erfarenhet av panikångest när jag gick på samtal för min. I alla fall, så skulle han höra av sig senare på något sätt.
Snart ska jag iväg på massage hos Agape innan jag ska iväg och jobba, det ska bli så skönt!!

Ha en trevlig helg!!

tisdag 25 november 2008

Detta skrev jag i en annan blogg som jag har och som jag vill dela med mig av till de som lider av utbrändhet eller panikångest, det finns hjälp att få!! Idag mår jag bra tack vare att jag har en underbar man som gör allt för för att jag ska må bra, och att jag har 3 underbara barn som jag älskar och är stolt över. Panikångest är ett tillstånd som är förlamande, man tror inte när man har den att man någonsin kommer att bli fri från det, men jag har nu inte haft panikångest på länge och vet att det går att göra någonting åt det. Jag har aldrig mått så bra som jag gör idag tack vare att jag tänker mer på mig själv!!

Jag har alltid levt mitt liv utan att knappt tänkt ett dugg på mig själv, oftast fogat mig efter andra. När jag var liten stannade jag hemma från skolan för att jag tyckte synd om min mamma som då blev själv hemma, vilket jag idag tycker är helt otroligt. En annan sak som jag kommer ihåg var att om någon kompis var dum mot mig så tyckte jag inte synd om mig själv, utan jag tyckte synd om min mamma för att dom var dumma mot hennes barn. Jag tyckte synd om träbitar som låg och flöt ensamma i sjön som pappa fick plocka upp i båten. Jag var också väldigt rädd för allt möjligt, mötte jag fulla gubbar fick jag panik. Jag har alltid varit en person med stark empati, vilket jag är än idag både på gott och ont. Hade detta varit idag hade man fått hjälp av en barnpsykolog, men man tänkte inte så då. Denna personlighet och stress utlöste nog min första panikångestattack. Fick panikångest första gången 1988 då jag var 23 år, fick åka ambulans för jag fick såna kraftiga attacker så dom trodde det var en hjärtattack, attackerna var så kraftiga så jag fick nästan som kramper. Var hemma från skolan (jag studerade då) i en vecka och fick träffa en läkare som konstaterade att jag hade panikångest. Han ville inte ge mig lugnande för han var rädd för att jag skulle kunna bli beroende, utan jag fick leva med dessa krampaktiga ångestattacker. Vaknade på nätterna av panikångest. Det var hemskt. Jag tordes inte åka bil, då fick jag PÅ direkt, jag kunde inte knappt vara ute på stan, jag blev helt isolerad.Jag har varit sjukskriven till och från långa stunder på grund av panikångest, stress och depression. Har gått på kognitiv behandling, samt i samtal. Kognitiv behandling är jättebra, men det som har hjälpt mig nu på senare tid är en naprapat som heter Rolf Johnsson och finns i Götlunda. Han har förklarat för mig att det finns kotor i nacken som han kallar "ångestkotor" , det är kotorna 1 och 2. Dessa har han lagt tillrätta, samt att han har tagit bort en massa spänningar som suttit djupt. Han är otroligt duktig, men det gör otroligt ont att lägga tillrätta muskler mm. Man är helt svettig när man går därifrån, men lättad.Nu går jag på universitetet och läser till socialpedagog, har alltid velat hjälpa andra i samma situation, men har nu funderat på om det verkligen är rätt för mig.Just nu idag är jag helt slut på grund av anspänningar efter ett grupparbete på 5 veckor. Jag är förbannad, irriterad och känner mig ledsen hela tiden, och att jag är fruktansvärt trött. Det värsta är alla MÅSTEN som måste göras, bara att laga mat är en fruktansvärt jobbig sak att göra just nu. Jag är rädd att jag håller på att hamna tillbaks i utbrändheten. Det känns som att jag skulle kunna bara vråla rakt ut och be alla fara åt helvete, men det är inte likt mig så jag håller tyst, vilket gör att kroppen drabbas. Jag blir helt spänd och får jätteont i musklerna. Axlarna, ryggen och käkarna är värst drabbade, måste lugna ner mig, men det värsta är att jag har en hemtenta som jag fick igår och som skall vara klar om en vecka. I normala fall hade jag redan börjat i går när jag fick den, men jag har inte ens tittat på den än, orkar inte bara.Nu ska jag fortsätta städa, sedan ska jag ta en promenad med hundarna, sen ska jag förhoppningsvis hinna med och lägga mig ner i solen en stund.
Upplagd av Ann-sofie


Vad är panikångest?
Panikångest kan drabba vem som helst, när som helst och till synes helt utan någon förvarning. Första attacken kanske kommer då du sitter i lugn och ro hemma i vardagsrumssoffan och läser, tittar på TV, umgås med vänner, kopplar av och har det skönt. Helt plötsligt får du en känsla av fruktan att inte få luft. Du får hjärtklappning, smärtor i bröstet, kvävningskänslor, yrsel och ostadighetskänsla.
Du kanske tycker att du ska svimma, känner stickningar i händer och fötter, svettas darrar eller skakar. Du blir alldeles kall eller varm och tror att du drabbats av något allvarligt. Du tror att du ska dö, håller på att bli tokig eller att du kommer att göra något obehärskat under attacken.
Det är inget livshotande som har hänt dig trots den fruktan och de fysiska reaktioner du upplevt under attacken. Ditt psyke har bara överreagerat på en fysisk reaktion i din kropp.
Du blir rädd att åter få en panikattack, går ständigt och spänner dig, reagerar med "katastroftänkande" på minsta lilla fysiska överaktivitet som kan förekomma i din kropp. Du söker ofta hjälp för fysiska åkommor och genomgår olika undersökningar. Läkarna kan inte konstatera något fel, och du tycker att de är inkompetenta och att de nonchalerar dig och dina problem. Du har troligtvis inte berättat hela sanningen för din läkare utan bara de fysiska upplevelser du haft. Du har inte talat om den rädsla du känner inför att åter drabbas av panikattacker.
Detta begränsar ofta den drabbades livsföring till den grad att rädsla och undvikande beteende helt styr den drabbades liv.
Paniksyndrom
(Utdrag ur Gunilla Doreds bok Psykiatri för vårdtagare)
Tillstånd med oro av attackvis karaktär. Attackerna är ofta minutlånga till ca en kvarts varaktighet
Symtom: Ex. på symtom under attackerna är hjärtklappning, svettning, darrningar och svimmningskänsla. Rädsla för döden.
Diagnos: Andra sjukdomar behöver övervägas. Kroppslig sjukdom som orsak behöver utredas. Undersökning av den kroppsliga hälsan i utredningen. Annan psykisk åkomma behöver uteslutas.
Förekomst: Ca 2-5% av befolkningen lider av paniksyndrom. Syndromet är vanligare hos kvinnor och insjuknandet sker ofta i tonåren.
Diagnos
(Enligt DSM-IV)
En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter:
1. Bultande hjärta eller hastig puls2. Svettning3. Darrning eller skakning4. Känsla av att tappa andan5. Kvävningskänsla6. Smärta eller obehag i bröstet7. Illamående eller obehag i magen8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet9. Overklighetskänslor10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig11. Dödsskräck12. Domningar eller stickningar13. Frossa eller värmevallnin

Läs mer på www.sps.nu/panikangest/
Läs: http://www.helhetsterapi.se/ovrigt/chiro_akommor.htm#kota

Tyst hemma!!

Vaknade av att det var tyst i hela huset, alla är borta, antingen på jobbet eller i skolan, alla har något att göra! Borde ta till vara på det tysta och bara njuta, men det kan jag inte riktigt, blir rastlös!
Ringde till arbetsförmedlingens kundtjänst idag för att ha kontakt, tala om vad jag håller på med, om jag är aktiv och söker jobb. Hon som jag pratade med menade på att jag ska sitta och söka jobb de dagar som jag inte arbetar, att det kan ta en hel dag att söka jobb. Men när man tittar på arbetsförmedlingens hemsida så finns det inte så många jobb som jag kan söka till, men de menar på att man ska söka de jobb som man inte har behörighet till också. Det fanns en del jobb som jag skulle kunna söka, men där på ett jobb jag skulle kunna utföra står det att jag ska kunna hela office-paketet, och det enda som jag inte riktigt kan i det är excel. Ska man då söka jobbet och erkänna att man inte kan excel, eller vad? Får väl söka ändå, man kan väl lära sig där eller så får min man lära mig, han kan. Det är bara det att jag trivs där jag är nu, men det är ju inte heltid. Jag trivs med ett jobb som är fritt, där man inte gör samma sak hela dagarna.

Jag har en dröm att skriva en bok om mitt liv med panikångest och kunna åka runt och föreläsa om det, det vore kul! Helst vill man ju vara "sin egen" och jobba åt sig själv, vara egenföretagare. Men vad skulle det vara? Man kanske skulle bara vara nöjd och se vad som händer där jag jobbar extra nu? När jag är ute på mina långa promenader med mina hunder kommer jag hela tiden på en massa ideér och det känns så bra, men det känns så motigt på något sätt, det är så svårt. Nu ska jag ta en lång promenad och se om jag kan få några ideér!!

måndag 24 november 2008

Bilförsäkring!

Sitter här vid datorn idag och försöker hitta en bra försäkring åt min son som nyss har köpt sig en bil. Det finns många olika försäkringar, den lägsta årsbetalningen jag hittade var Länsförsäkringar med 7400 ca för en helförsäkring. Våran volvo har jag försäkrad på Akademikerförsäkringen, gick fortfarande i skolan när jag försäkrade den och det kostar mig halva priset för en helförsäkring där. Så man ser hur billigt andra försäkringsbolag också skulle kunna kosta, dom tjänar stora summor på oss försäkringstagare. Man blir nästan förbannad när man tänker på det, man har ju liksom inget val, man måste ju ha en försäkring på bilen. Och inte vill man teckna en halvförsäkring heller som kostar halva summan, det kan ju hända att man kör i diket eller krockar. Jag ska luska vidare i försäkringsdjungeln!!

Vilket väder förresten, det snöar och snöar, mysigt, men inte när man ska ut med hundarna, då känns det lite motigt. Det känns som det är nära till jul fast det är en månad kvar. Satte dit adventsljusstakarna i fönstren igår efter att jag dammat i fönstren, det är därför julkänslan kommer. Är ledig idag, har inget jobb förrän nästa vecka vad jag vet nu, men det kan ju komma, dom brukar ringa. Hoppas dom ringer så jag får jobba lite, känns inge kul att vara hemma!!
Vi ska åka och kolla på kakel till vår tvättstuga som vi håller på att göra iordning i källaren. Tror faktiskt att jag vill ha vitt med inslag av rött, vill ha lite uppiggande färg när jag ska tvätta :-)). Nu kommer min man hem, ska ner och kolla vad han vill!!

Ha en trevlig snöig kväll!!

söndag 23 november 2008

Söndag förmiddag!!

Jobbade delad tur igår, halv 8 till halv 1, sedan halv 4 till halv 10. Det går bra, båda turerna går så fort när man väl har börjat jobba.

Jag blir fundersam ibland när jag jobbar med vissa äldre, funderar på hur jag själv kommer att ha det när jag behöver hjälp. Kommer man att ha samma chans att kunna bo hemma i sin egen bostad även då? Ibland undrar jag varför de gamla vill bo kvar i sitt hem, en del är ju så fruktansvärt ensamma, hos vissa är vi bland de få som kommer på besök. Trodde när jag började på hemtjänsten att jag skulle ta med mig jobbet hem och tänka på de ensamma gamla, men det har gått bra, gör faktiskt inte det. Kan väl säga ibland när jag kommer hem att jag kan tycka synd om de gamla som är ensamma, men sen funderar jag inte längre. Man måste släppa jobbet när man kommer hem!!

Skulle skjutsa min son och hämta en bil i fredags eftermiddag. Vi skulle till Örebro och när jag åker dit brukar jag ta den lilla vägen förbi Lyckevallen, men denna dag så gjorde jag inte det, utan tog stora vägen mot Axbergshammar. Pratade med min dotter i telefon som precis ringde och frågade vart jag var, - i Ervalla, på väg in till stan, svarade jag. får jag se en polis stå på vägbanan. - Nej, en polis, hej då, sa jag och stängde av telefon. Kan ju inte sitta och prata i telefon samtidigt som jag åker dit för fortkörning, det vore just snyggt. Polisen vinkade in mig och upplyste mig om att jag åkt 14 km för fort på en 50-väg. Helvete, såg pengarna flyga iväg så här före jul. Vet ju att det är jättedyrt att åka för fort nu för tiden. Fick gå ur bilen och ställa mig i kö, det var fler som åkt fast. När det var min tur fick jag antingen erkänna att jag åkt för fort och få böterna med mig hem, eller neka och det blir en procedur med en räkning hem sen i alla fall, så jag valde det första. Fick även blåsa för att se om jag var nykter och fick sedan min böteslapp på 2.400 kr. Känns som att jag kastat bort pengarna, roligare kunde man ju haft för dom, man kunde ju köpa fina julklappar för dom. ÅH, MAN BLIR SÅ ARG, SÅ JÄKLA ONÖDIGT!!! Medan jag stod där och polisen skrev min böteslapp blev en bil till stoppad och fick se att det var en kille från Frövi. Hörde att han körde lika fort, en kilometer saktare. Han klev ur bilen och sa: Hej Ann-sofie, så där trött som man låter när man är irriterad på sig själv när man gjort en klumpig grej, lite ironisk också kanske. Ja, hej du sa jag, kul detta för jul och visade min fina bot.
Jag har ju sagt att du inte ska köra så fort, sa min yngsta dotter och min äldsta bara skrattade, tack för det :-)). Min son som satt med i bilen sa; -Du skulle ha följt din kvinnliga intuition och kört den andra vägen och flinade lite, det har jag börjat gjort, göra det jag först tänker på!! Hur ofta hör man en 19-årig kille säga så? Han tyckte nog synd om mig, men sa sedan; dra på nu, vi har bråttom!! När jag pratade med min yngsta dotter sa jag att min kära man inte kommer bli så glad, så hon behövde ju inte säga nåt förrän...., - han vet det nog redan, jag råkade säga det! Jaja, så är det nu i alla fall, inget att göra åt, 2.400 kr åt fanders!!

torsdag 20 november 2008

Långpromenad med Roxy

Tog samma promenad idag igen med endast Roxy, vilket jag inte skulle gjort, ångrade mig efter halva vägen. Hade träningsvärk sen igår så när jag hade ca 3 km kvar så skulle jag ha kunnat lagt mig ner och sovit på asfalten :-)). När jag dessutom gått ca halva vägen så hörde jag hundskall, förstod att det var ett ståndskall för strax efter hörde jag 2 smällar. Sedan hörde jag 2 smällar till. Man blir lite fundersam när man går där i skogen, tänk om det skulle komma en kula vinande genom skogen mot en, det har ju hänt tidigare!! Hörde flera smällar till sen under tiden jag gick, och det var nog på samma ställe jag hört tidigare men då var jag långt bort.
Släppte lös Roxy så hon fick springa lite själv då och då, men eftersom jag är inte så säker på hur hon reagerar om hon får upp ett spår så hon fick bara vara lös korta stunder. En gång sprang hon in i skogen och kom inte tillbaka när jag ropade så då blev jag lite orolig, tänk om hon får upp ett spår och drar iväg dit dom håller på och jagar. Men det tog bara ca en halv minut så kom hon, men dom 30 sekunderna var långa :-)). Jag vet ju att de som hon bodde hos tidigare hade henne lös när dom var ute och gick så jag vill ju att hon ska få vara lös hos oss också, hon är ju jätteduktig att komma tillbaka, men man är ju rädd om henne, man vill inte att det ska hända henne något. Hon är otroligt snäll mot andra hundar, det kom springande en från en gård när vi var ute och gick, hunden kom fram och dom nosade på varandra. Nu ska jag ta och dammsuga lite och kanske torka golven, ska jobba i morgon och följa med sonen och hämta en bil som han köpt, sedan vill man ju inte städa, fredagar ska man bara laga mat och ta det lugnt!!

onsdag 19 november 2008

Tog en lång promenad!!

Var till syrran i dag och fikade en stund, morsan var också där. Kul att sitta och tjattra lite. När jag kom hem tog jag Roxy och Bizzy och gick en annan väg än vad jag brukar, hade mätt upp en sträcka på 4 km så det skulle bli 8 km när jag vänt och gått hem igen. Men när jag kommit dit jag hade tänkt vända tyckte jag att det vore skönt att gå vidare så jag fortsatte. När jag kom till en korsning blev jag osäker vart jag skulle gå så jag ringde min man och frågade honom. Han sa att det skulle bli en sträcka på ca 1,5 mil allt som allt. Jaja, tänkte jag och gick vidare. Långt var det, det tog oss 2 timmar nästan exakt att gå. När vi nästan var hemma började det snöa, det var mysigt när man var så pass välklädd som jag var. Stora flingor kom det ner. När jag kom hem var det bara att duscha, äta och åka till jobbet. Började jobba kl 3 till halv 10.
När klockan var halv 7 och vi hade ätit kände jag i kroppen att jag hade tagit en lång promenad, var rätt mör när kvällen var slut. Sista brukaren att lägga blev klart halv 10, sedan var det bara att åka hem och äta kvällsmat och eventuellt kolla på en film om jag orkar.

tisdag 18 november 2008

Kul att spela tennis!!

I går var jag och spelade tennis för första gången och det var jättekul. Det gick rätt bra faktiskt, och jag kommer att fortsätta träna. Roligt också att träffa lite nya människor också även om jag kände igen de flesta, vilka de är. Jag fick lära mig att slå forehand och dubbelbackhand, tror jag det var, eller tvärtom. Dessutom fick jag lära mig att man ska slå igenom hela slaget, som man gör i golf. Så idag har jag träningsvärk i tummen, höll väl i racketet för hårt, som man gjorde när man började spela golf :-)). Tränaren och hans fru var snälla och tog med 2 racketar som jag fick prova från Lillåns tennishall, och jag valde det ena av dom, kostade hela 700 kr, men det är det värt, får bli en tidig julklapp till mig själv. När jag kom hem sa jag till min man som är en riktig golffantast att det var nästan roligare än golf. Nej, det kunde det inte vara tyckte han, hahaha!!
Så nu kommer vi att träna på lördagar, det passar mig perfekt, om jag inte jobbar förstås, vilket jag gör denna lördag. Jobbar delad tur då, halv 8 till halv 1, sedan halv 4 till halv 10. Skulle kunna åka och träna mellan 1 och 2, men det kanske är att ta i. Kul var det i alla fall. Ska försöka få med mig syrran också, det skulle passa henne!!

måndag 17 november 2008

Ska börja spela tennis idag!!

Sonen fyller 19 år idag så det har varit lite firande här hemma med min mamma, barnen och deras respektive och barn, de som inte kunde komma skulle komma en annan dag. Det är alltid gott med tårta och kaffebröd. Tur att man ska iväg och spela tennis nu ikväll så man förhoppningsvis springer av sig lite. Med lite tur kanske vi kör lite uppvärmning innan så man får röra på sig lite, blir väl inte så mycket motion så här i början annars, hihihi. Min yngsta dotter ska med också, det blir kul! Ser verkligen fram emot detta, har ju velat spela tidigare, men det har ju inte varit tillfälle för tidigare känns det som. Nu börjar fotbollsgalan så då är kl. 8 så det är väl dags för oss att åka nu. Fortsättning följer.....

lördag 15 november 2008

Drömmar

Undrar varför man drömmer så mycket vissa nätter och kommer ihåg allt i detalj? Vissa morgnar kommer man inte ihåg vad man har drömt. Vaknade i morse av en jättejobbig dröm. Drömde att jag var med sonen till ett ställe där det fanns både stugor och hotell på området och en vanlig 18-håls golfbana, samt en pay and playbana som hade 9 hål. Vi gick till golfreceptionen och bokade in oss på en tid kl halv 4 och kl var 12 eller nåt sånt när vi bokade. Vi bestämde att vi skulle gå och vila en stund eftersom vi hade åkt långt. Helt plötsligt låg jag i samma rum som Tony Irving och de andra jurymedlemmarna i Lets Dance, och sonen låg i ett eget rum någonstans. I drömmen vaknade jag sedan och hade missat våran tid på golfbanan, så jag for upp och försökte hitta min telefon och golfbag. Hitade ingenting och jag visste heller inte vart sonen var någonstans. Det värsta i drömmen var att jag fick sånt fruktansvärt dåligt samvete för att jag svek sonen som hade sett fram emot golfresan och att han var ensam någonstans utan att jag fick tag på honom. Vaknade sedan på riktigt och var fruktansvärt stressad fortfarande när jag gick upp. Fy, vad jobbigt det var. Undrar varför man drömmar så? Det kanske är dags att hitta på något roligt med barnen, det var ju ett tag sen nu!!

tisdag 11 november 2008

Tillbaka igen!!

Var som sagt och klippte mig idag hos LO-frisör i Frövi, en bra frisör som jag trivs med. Senare var jag också och hämtade syrrans barn i skolan för att ha dom en liten stund medan hon var inne och bytte däck på bilen. Barnen och jag gick ut med hundarna när vi kom hem, jag tog yngsta hunden som inte är så lydig än och mina syskonbarn turades om med att gå med Roxy. Hon är så duktig och smiter inte om dom skulle råka tappa kopplet. När den minsta (6-åriga pojken) höll i Roxy och vi nästan var hemma på gården kom det naturligtvist ett rådjur hoppande framför oss på vägen, och vad händer? Jag fick ropa på honom att släppa annars skulle han ligga som en rem efter Roxy, och naturligtvist fick hon syn på rådjuret och drog iväg. Jättekul, tyckte hon, det var bara det att hon hade kopplet efter sig, vilket inte var lika roligt, kan gå illa. Men duktig som hon är så behövde jag bara busvissla ett par gånger så kom hon tillbaka. Vilken hund!! Hon fick naturligtvist godis när hon kom tillbaka. Hon kom nog på rätt så snart att det inte var någon idé att jaga det där djuret. Sedan kom syrran och jag åkte med morsan till Örebro för att få rådgivning på Face. När jag parkerat bilen kom jag på Presentkortet som låg kvar hemma i skåpet, fan, fan, typiskt mig! Men jag ringde hem till sonen och fick numret på presentkortet och hoppades att det skulle räcka, vilket det gjorde visade det sig. Det var kul, lite jobbigt bara att ha en människa framför ansiktet så länge (tänk om man har dålig andedräkt, försökte att inte prata när hon var som närmast), och lärorikt!! Sen skulle jag försöka plocka ihop lite smink som var viktigast, som jag inte hade hemma och som hon använt på mig. När jag sa att hon fick räkna ihop det hamnade det på 1,500:- ca, oj då, fick ta bort lite grejer. Sedan gick jag in på Dressman och skulle köpa ett presentkort till morsans sambo som fyllt år. Där inne hade dom gjort om och jag såg inte kassan, så jag gick fram till en karl som höll på att hänga kläder på en galge och frågade var deras kassa var? - Den har jag hemma svarade han och flinade, förstod då naturligtvist att han inte jobbade där. Han hade faktiskt inte ytterkläder på sig och det såg ut som att han hade en namnbricka på sig på håll. Jaja, så kan det gå!! Spelade världsvan och gick vidare som om inget hade hänt till kassan som stod nästan mitt i butiken. Får skylla på pelaren som stod i vägen :-)).
Ännu en dag i mitt liv!!

Datatrasslet löst!!

Yippie, internet funkar som det ska nu tack vare en support som jag pratade med igår. Konstigt att inte andra supporter jag pratat med kunnat hjälpt mig, men det är ju så, alla är vi olika och tänker olika!Det lättade en sten från mina axlar, det är nämligen jag som får hålla på med datorn när det strular.
Men, helt plötsligt funkar inte strömmen i vissa rum i källaren så frysen funkar inte, typiskt, alltid är det nåt!!
Ska iväg och klippa mig nu på morgonen, putsa lite bara, är tillräckligt kort redan, men ska det hålla sig någorlunda snyggt måste jag klippa mig var 4:e vecka när det är så här kort. Sedan ska jag iväg till Face i Örebro och få en make up-rådgivning då det ingår smink för 400:-, som jag fick av min man i julklapp förra julen. Ska bli kul hoppas jag, ska nog be om rådgivning om en vardagsmakeup. Det har man ju jämt nytta av, både till vardags och till fest.
Men först ska jag hämta min systers barn i skolan och vara barnvakt ett tag innan jag åker, jag ska ha med mig morsan till Örebro, hon ska handla lite kläder. Blir kanske en fika också.
Förresten, jag ska börja spela tennis på måndag, det ska verkligen bli kul, det är något som jag velat göra tidigare men inte blivit av. Det är lite sena tider, kl. halv 9 på kvällen till ca halv 10, kvart i 10. Visa lördagar blir det också att träna, hoppas det går någorlunda bra, jag har ju inte spelat sen jag var liten :-)).
Ha en bra dag!!

måndag 10 november 2008

Dessa datorer!!

Något som kan göra en irriterad är dessa datorer.!!
Jag höll på att sätta dit en taklampa i vardagsrummet då jag fick en stöt fastän jag hade slagit av lysknappen. Gick då upp på övervåningen och tryckte av huvudströmbrytaren, men glömde stänga av datorerna. Efter det fungerar inte rautern, så nu fungerar inte internet på våra bärbara datorer. Detta kan göra mig galen (nästan i alla fall). Har pratat med en support både på Tele2 som jag har modemet ifrån och även pratat med Zyxels support (rauterns) för att göra om inställningarna, men utan något positivt resultat. Så det senaste förslaget jag fick från Zyxel var att låna någon annans rauter för att kolla om det fungerade på vår dator. Känns lite jobbigt att låna någon annas, tänk om inställningarna på den pajar (kan det göra det?).
Om det är någon som läser detta och är datakunnig och vet vad jag ska göra, snälla tala om det för mig i såna fall!!

måndag 3 november 2008

Röj i källaren!

Nu har nog min man fått arbetslust igen, dags att göra iordning källaren. I det s.k garaget, där det tidigare har varit en vapenhandel fanns det mesta kvar, en arbetsbänk som täckte hela väggen med en massa lådor med saker som vi ansåg inte går att använda. En del saker tog vi naturligtvist hand om, verktyg som går att använda. Det blev en full släpkärra att köra till Måle . Ändå finns det massor med skräp kvar. Vi ska nämligen göra tvättstuga i garaget, en stor så det kanske blir kul att tvätta :-)). Sedan ska vi göra dusch och eventuellt en bastu i rummen bredvid. Det blir till att slå ut en del väggar, flytta dörrar och bygga till, det blir nog bra när det blir klart. Det värsta är nog att rensa ur allt skräp som vi håller på med just nu. Jag har lite problem med vad som ska kastas och sparas. - Kasta hellre än spara, säger min man. Men jag tycker ju att vissa saker kan vara "bra att ha". Jag ska nog fortsätta röja idag, eller också går jag ut på verandan och plockar in saker som inte behöver vara där under vintern.

Igår var min äldsta dotter med familj hemma och åt söndagsmiddag. Det är kul när dom kommer hit! Vi blir några stycken när vi ska äta nu, min sons flickvän var också hemma. Åtta stycken var vi, ändå var inte minsta dottern hemma, hon var hos sin pojkvän i Örebro. Tänk sen när jag eventuellt får barnbarn och min mans två söner med barn kommer, då blir vi många, då får vi knappt plats här i huset, ojojoj!!!

torsdag 30 oktober 2008

Att handla!

Läste om en tjej som slutade handla på ett helt år, dvs hon slutade handla allt förutom mat och hygienartiklar. Man kanske skulle prova det, man skulle spara en hel del pengar. Det som sätter käppar i hjulet är ju alla födelsedagar, och det är ju en hel del. Men om man bara tänker att man inte ska handla en massa saker till hemmet, nya kläder mm så skulle man spara en hel del. Dessutom skulle man slippa tänka på nya gardiner i fönstren, nya lampskärmar, det kanske skulle vara skönt för ett år? Kläder har man ju, man klarar sig faktiskt med de kläder man har, ute på fest är man ju inte särskilt ofta på ett år heller. Jag tror faktiskt jag skulle fixa att testa det , bara för att kolla hur mycket man sparar, ett litet test. Man kan ju göra som så, att om jag går till exempel på stan och känner att den byxan vill jag ha, och vet med sig att man skulle köpt den om det var ett annat år, då lägger man de pengarna på sparkontot istället, eller om man är på väg att köpa några ljus så lägger man dom pengarna på sparkontot. Klarar man det tro? Man kanske får något slags abstinens efter ett tag, blir nervös och konstig :-)). Nej, får nog fundera ett tag, men visst vore det en utmaning?

tisdag 28 oktober 2008

Bizzy löper för första gången!!

Stackars Bizzy, hon undrar nog vad det är som händer med henne. Hon klänger på oss, ska nästan sitta i knät. Hon gnäller och vill ut mer än vanligt. Hon har blivit som en helt annan hund, hon måste vara helt förvirrad stackarn. När vi är ute och går är hon lite fegare än vanligt, blir rädd för småsaker och går gärna bredvid mig när det blir lite otäckt.
Grannarnas lilla hanhund har tydligen varit på besök också, men vet direkt när det är dags för hundarna att löpa för då kommer han och står och gnäller utanför vårt staket.

Måste det vara så krångligt att börja stämpla???

Har inte fortsatt med alla de kurser som jag skulle läsa för att bli socialpedagog, tycker nog inte att det är min grej att arbeta med personer som har hamnat i kris på olika sätt. Men jag känner att kurserna jag redan har gått inte har varit bortkastade för jag känner att jag har utvecklats som människa och jag kan ha nytta av det jag lärt mig i andra yrken, bla som vårdbiträde på hemtjänsten där jag arbetar som timvikarie nu. Det är ju socialt arbete att hjälpa de gamla så att de får det så bra som möjligt, att kunna läsa människor tycker jag är otroligt viktigt när man arbetar med dem. Vissa gamla vill inte vara till besvär och säger då inte alltid vad de vill, medan andra kanske gärna tar för sig mer än vad de behöver och då gäller det att man tar dem på rätt sätt. Så visst har man nytta av att man har läst socialpedagogik och socialt arbete!!
Det var ju meningen att jag ev. skulle börja jobba på ett företag, men det får vänta lite av olika orsaker. Kanske trivs jag så bra där jag jobbar nu att jag vill fortsätta vara timvikarie, vi får se vad som händer.
I alla fall så har jag skrivit in mig på arbetsförmedlingen, vilket gör att jag får börja stämpla. Men fy vilket jobb det är, jag vet inte hur mycket papper som ska fyllas i och skickas. Det ska vara intyg från CSN, tidigare arbetsgivare och kurser man gått. När man sedan tycker att man har skickat in allt så kommer det bakläxa på någonting man missat. Man undrar ibland om de gör så för att man ska tröttna och låta bli att nyttja stämplingen. Man är så beroende av dom så dom kan verkligen köra med en!! :-))

söndag 26 oktober 2008

Mycket arbete för ett par båtar!!


Syrran och jag tog med oss bilkärran till Fellingsbro för att hämta våra båtar som vi ropade in på auktionen igår. När vi kom dit stod det redan ett par gubbar där och höll på och hämtade saker efter auktionen igår. Dom skulle precis åka när vi kom. Jag sa att vi skulle hämta båtarna som stod där och pekade. -Jaha, sa den ena, -vi är strax klara. Sedan sa dom hej då och åkte, ingen hjälp där inte. Syrran och jag kände på båtarna och insåg att det skulle bli tungt. Vi hittade en grej som vi ställde bakpå kärran så vi kunde dra upp båten. Samtidigt kom det en man förbi och undrade om vi behövde hjälp, och det tackade vi inte nej till. När den var uppe sa syrran: -jaha, då är det bara en kvar och då gick han. Okej, tänkte vi, bara att köra på. Syrran kom på att vi kunde lyfta upp fören och ställa nåt under så kunde hon backa kärran intill, och på så sätt lyfta upp båten. Vi hittade en pall så det gick bra. Det var mycket stånk och stön innan vi fick upp den, men det gick. När vi satte oss i bilen sa syrran, -fan va duktiga vi är!! Kunde bara hålla med, det var slitigt.

Inte nog med det, när vi kom hem till syrran körde hon ner med bilen på deras gräsmatta för att lämpa av båten vid en björk dom har. Det var bara det att när vi skulle köra hem med min kärra så kom vi inte uppför backen, det var för blött, bilen bara slirade. Vi lämpade av min båt på deras tomt, får hämta den i vår när gräsmattan torkat. Syrrans sambo tyckte jag kunde ro hem, haha, kul! Stackars deras gräsmatta, den var inte snygg när vi gick därifrån. Så mycket slit för ett par båtar!!

Auktion i Fellingsbro

Var på auktion med syrran igår, något jag inte varit på jag vet inte hur många år. Kallt var det, trodde jag skulle frysa ihjäl ett tag. Ropade in en låda med vaser i bland annat för 100:-. Utroparen frågade om han kunde få ett bud på 100:-, men fick inget så jag ropade 100 och fick det, kunde ju ha ropat 50 så kunde jag säkert ha fått det för det påminde mig syrran. Spelar ingen roll, vasar behövde jag i alla fall. Träffade en Frövitjej som vi pratade med när vi stod bland några gamla ekar (båtar). Syrran kom då på att man kunde ha en i trädgården och odla i, vilket vi nappade på. Syrran och J ropade in en varsin, jag tror syrran fick en för 50:- och J en för 11:-, som hittat! Men J ångrade sig sen, hon trodde inte hennes kille ville ha en till i trädgården, hon hade en redan som sandlåda. -Jag kan köpa din för 15 :-, sa jag. -Okej, sa hon, och vi var överens. Där tjänade hon 4:- :-)). Så i morgon får jag och syrran ta oss till Fellingsbro med en kärra och hämta dom. Denna auktion tog tid, efter ca 5 timmar kom dom äntligen till möblerna. Ropade in en stor trasmatta för 100:- som jag ska ha i köket (hoppas bara den passar). Syrran hade med sig en hel del hem, bland annat stora mjölkkrukor som hon ska göra iordnig och måla.
Det fanns jättefina möbler, bland annat stora skåp som skulle passa i mitt vardagsrum. Men där var en kille som ropade in möbler och sålde vidare sen. Han höjde priserna på möblerna så vi åkte hem sen istället.
När jag kom hem var min äldsta dotter där, vi köpte pizza och satt sedan framför tv:n och slappade.

fredag 24 oktober 2008

FN-dagen!!

I dag ska jag göra något som jag inte har gjort på länge, sjunga i kyrkan, alltså vara med och sjunga med "provapåkören". Det ska bli jättekul, lite pirrigt eftersom det brukar vara rätt många där och titta. Tänk om jag skulle sjunga fel, kanske börja innan alla andrar börjar sjunga, eller något sånt klantigt, hihihi. Nej då, det blir nog bra!
Först är man inne på församlingshemmet och gör lyktor, brukar vara massor med folk, sedan går man in i kyrkan där det blir en liten predikan, tror jag , sedan går man ner till sjön och sätter i dessa fina, färgglada lyktor i sjön. Det är jättevackert att titta på, och högtidligt. Sedan sjunger vi en liten sång där nere vid sjön. Sedan går man hem och tar sig ett glas vin, eller två....! Låter bra, va? Man kan väl ta nattvarden hemma!!

torsdag 23 oktober 2008

Lät kanske lite anklagande!

Skrev i ett tidigare inlägg att jag vet en tjej som är med i många olika saker på nätet, att det måste ta en massa tid. Fick ett meddelande sen på en som läst inlägget att det inte tar längre tid än att blogga som jag gör, och det har hon ju delvis rätt i. Att skriva ett inlägg tar ca 10 min, men ibland kan man sitta flera timmar vid datorn och göra en massa och man fattar inte vart tiden tagit vägen. Läste inlägget själv sen och tyckte faktiskt själv att det lät lite anklagande. Det jag mest ville få fram var att data tar över mycket i livet och hur man umgås på, men det är ju så vår framtid kommer att se ut och gör nu till en viss del.

Angående bråket på Rudbecksskolan!

Förra sommaren jobbade jag och syrran på min svärsons målarfirma i Vivalla där de hade ett stort renoveringsprojekt. Nu när jag har varit där och tittat efteråt så blev den gatan jättefin. Där bor det olika etniska grupper med olika syn på hur man skall leva. många lever under press och har jobbiga livserfarenheter. Under tiden vi var där så såg man en hel del, polisen var där titt som tätt i olika lägenheter, både hos Svenska och utlandsfödda. En dag när jag stod och målade så kom det en polisbil och ställde sig på gaveln av ett av husen. En polis gick in på framsidan, medan den andra kom och ställde sig bakom ett förråd där jag stod och målade. Han drog fram en pistol och satte fingret framför munnen, att jag inte skulle prata med honom. Hjälp, tänkte jag, vad är det dom letar efter, är det en galning aom kommer ut någonstans som kanske också har en pistol? Jag fortsatte och målade som om ingenting hade hänt, försökte i alla fall. Till slut gav dom sig och satte sig i polisbilen och åkte igen. Dom sa ingenting till mig , vad som hade hänt, ingenting! Jag tyckte det var olustigt att vara där bara under den tiden som jag jobbade där, vad ska barnen som bo där tycka, dom blir väl till slut immuna och bryr sig inte.
Jag är en person som accepterar alla sorters människor, men jag tycker att politikerna tänker lite konstigt när dom flyttar ihop olika etniska grupper på samma ställe som dom gjort i Vivalla, inte konstigt att det blir bråk ibland, många har olika religioner och olika uppfostran. Och alla har väl sin stolthet som dom måste försvara. Dessutom kan jag tänka mig att många av de föräldrarna som varit tvugna att flytta hit har nog med sig själva efter olika trauman de varit med om i sitt gamla hemland att de inte orkar ta tag i sina barn om de hamnar snett eller hamnar i bråk.
En sak som jag var med om en dag fick mig att fundera på detta. Jag stod och målade på en låg stege när en liten pojke på ca 7 år kom farande mot två andra som stod en bit ifrån mig. dom var ca 5 och 7 år. Den som kom farande puttade till den andra som var äldst och frågade varför han hade retat hans mamma. Den andra svarade med att det hade han inte gjort, men den andra var jätteupprörd och sa att det hade han visst gjort. Den pojke som blev puttad på ställde sig vid min stege och tryckte sig mot den medans den andra pojken fortfarande hotade och höll fast han i jackan och tryckte upp honom mot mig och stegen. Jag försökte prata med han som var upprörd men han lyssnade inte så mycket på vad jag sa, han var för arg. Till slut såg jag att den andra pojken var jätterädd och även den andra lilla som var med (antagligen lillebror), så jag sa till den "elaka" på skarpen att nu fick han sluta. Han släppte då den andra och frågade om dom skulle "gå bakom hörnet" så han skulle få stryk där. Nej du, sa jag, det ska ni inte göra. Jag sa att nu fick han sluta bråka. Till slut gick han, men hotade den andra med att få stryk senare.

När man nu läser om bråket i Nerikes Allehanda mellan invandrarungdomar så förstår man varför det blir bråk när man redan som liten blir lärd att försvara sin familj. Man undrar samtidigt hur man ska få slut på det, alla har väl antagligen sin stolthet och heder att försvara så ingen vill backa.

Läs om bråket på Rudbecksskolan: http://www.na.se/artikel.asp?intID=1401380

onsdag 22 oktober 2008

Balans i kropp och själ!

Har hamnat i Stayfriends-världen nu också, kul att se alla som är med där. Det som är kul är att se bilder på personer som man inte har sett på länge. Och man hamnar i kontaktlistor lite överallt. En del har 80 kontakter medan en del bara har 1. Jag känner en tjej som är med i många olika saker som Lunarstorm, Stayfriends, Facebook, familjesidan, eller vad den heter, det måste ta tid att hålla på med. Undrar hur många som sitter och håller på med datan på kvällen istället för att titta på TV (jag tex )? Man kan ju lika bra sitta framför datorskärmen istället för att glo på TV:n i och för sig. Var med i Facebook ett tag, men det blev man ju stressad av, man fick en massa saker man skulle svara på från folk. Svarade man inte kände man sig ju elak. Gick ur det där till slut, men det var krångligt vill jag lova. Det var min äldsta dotter som till slut talade om hur man gjorde.
Undrar om denna datavärld till slut gör att folk inte kommer att umgås på riktigt längre, att man umgås på nätet, det känns lite skrämmande. Det är ju inte samma sak längre, förr när man var liten då kunde det ju komma folk hem helt plötsligt och man satte på kaffe, vart har det tagit vägen? Men ska man vara ärlig kan ju ibland kännas jobbigt om det kommer någon helt oanmäld in genom dörren. Jag tror det är för att man inte är van med det, man borde vara lite mer avslappnad och ta varje dag som den kommer och bara vara.
Jag läser en bok nu som handlar om att hitta balans i kropp och själ, en jättebra bok. Där står det som man i och för sig redan vet, dvs hur kroppen arbetar för att du ska må bra, medan du "misshandlar" den och inte gör som den säger att du ska göra. Säger kroppen att du är mätt då ska du sluta äta, är kroppen trött, då ska du vila. I boken står också att kroppen arbetar bättre när du inte är med, dvs när du sover, då arbetar den som bäst, då är inte du där och stretar emot. Det stod även att man ska vara den person som man är innerst inne, inte ta efter andra, man ska helst vara ett original. Man ska klä sig och bete sig som man vill, vill man gå och skratta bland folk för att man känner sig lycklig så ska man göra det, även om folk då tror att man är knäpp. Men det törs man ju inte. Se på alla barn som ännu inte har hunnit lärt sig hur man ska bete sig än, vad avslappnade dom är, dom skrattar och gråter när dom känner för det. Det är så man ska leva om man ska må som bäst, inte streta emot och bli stela och tråkiga.
Tänk om man skulle ändra sitt beteende nu, bli ett original, undrar vad folk skulle säga då?

måndag 20 oktober 2008

Börjar nog bli en klimakteriekärring!!

Fy, vilken tråkig årstid, man blir ju så deprimerad på detta gråa väder, dessutom otroligt trött. Vad det beror på kan man ju bara gissa, tror jag håller på att bli en riktig "klimakteriekärring". Börjar lipa för minsta lilla, det kan vara något jag läser i tidningen eller ser på TV. Dessutom blir jag irriterad för minsta lilla, går och retar mig på småsaker här hemma. Vaknar även ibland på morgnarna och är alldeles dyngsur av svett, det är som om jag hade stått i duschen alldeles nyss.Har varit inne på nätet och läst om vad det innebär att vara en "klimakteriekärring" och det stämmer in vill jag lova (suck). Men ska man må som jag gör nu är det dags att göra något åt saken, få i sig lite hormoner. Men det är ju inte så kul kanske. Har även läst att det är ärftligt, stackars mina döttrar!!

Läste om Papa Dee och hans fru i Aftonbladet vad gäller anklagelsen om misshandel. Man kan faktiskt göra sig själv illa när man får en panikångestattack! Får man en kraftig panikångestattack så vill man få bort den fruktansvärda känslan på något sätt, och ett sätt kan då vara att tex nypa sig för att förvilla bort PÅ. Om då Papa Dees fru även var kraftigt berusad så kanske hon slog sig själv med blockljuset, eftersom man blir bedövad av alkoholen och det inte räckte med att hon nöp sig lite i armen. Undrar om de hade någon under rättegången som visste vad det innebär att få en panikångestattack. Nu vet man ju inte om Papa Dee är skyldig eller ej, men det kan ju faktiskt ha gått till så som hon säger. Jag fick faktiskt ett tips från en bok om hur man kunde göra när man börjar känna av PÅ, det är att man har en gummisnodd runt handleden, vid minsta lilla känsla skulle man dra i gummibandet så det slog mot handleden. Allt för att förvilla bort känslan av PÅ.

Försöker hitta på något kul att skriva om, kanske jag ska berätta om när jag skulle avmaska min katt idag. Jag tog en av mina tröjor och virade runt om honom så han inte skulle riva mig. Men när jag satte in sprutan i munnen på honom fick han panik och fick upp tassarna ur tröjan och började veva allt vad han hade med tassarna. Till slut fastnade han med ena klon i mitt öra och satt fast. Fy f..n vad ont det gjorde, jag höll faktiskt på att svimma, adrenalinet bara for i kroppen på mig. Samtidigt som han slet bort tassen från örat höll jag i den och försökte lirka bort den. Till slut rev han till så klon lossnade. Jag riktigt kände hur vit jag blev i ansiktet. Blödde gjorde det inte direkt, jag var väl för chockad, men sen började det forsa blod från örat. Men det blev inte så farligt som det först kändes :-)). Han var otroligt stark, man förstår att katterna har 9 liv, och att dom klarar sig rätt bra ute på nätterna.

torsdag 16 oktober 2008

Jobbat natt!!

Började jobba i hemtjänsten i somras och har fortsatt som timvikarie. Ett roligt jobb där man känner att man gör nytta. Trevliga arbetskamrater har jag också vilket gör allting mycket lättare att trivas. I går jobbade jag först mellan 7.30 till 13.00, sedan hem och sova för att sedan jobba natt. Det var meningen från början att bara jobba natt, men de hade svårt att få tag på vikarier för de ordinarie var på föreläsning hela dagen. Den värsta tiden när man jobbar natt är vid 3-4-tiden på morgonen, då känner man att man skulle vilja lägga sig och sova.
Jag har även tagit kontakt med väntjänsten, de behöver lite yngre där som kan hjälpa till med lite fysiska saker, som att köra rullstolar mm. Detta kommer jag bara att kunna ställa upp på så länge jag inte har så många timmar på hemtjänsten.
Många gamla sitter ensamma i sina hus eller lägenheter, hemtjänsten har ju inte den tid som den behöver för att kunna sitta och prata med de gamla. Dessutom är det riktigt roligt att sitta och prata med de gamla, nu när man inte har någon "gammal" person i släkten längre. Jag brukar tänka på det, mina barn har ju inga äldre att umgås med som en annan hade när mor och farföräldrarna levde. Mina barns mor- och farföräldrar är ju inte så gamla än:-)). De skulle behöva några "gamlingar" att umgås med. Det är ju inte samma sak längre, 40-talisterna är ju lite mer "ungdomliga" nu, de har så mycket annat att tänka på, egna intressen mot vad min mormor, farmor och farfar hade (tror jag) i varje fall, eller så var det bara så att de tog sig tid. Likadant blir det nog för våran generation när vi får barnbarn. Det är lite synd! Sedan är det många skilsmässor, det blir så många att tänka på.
Nåväl, man får se framtiden an!!

tisdag 14 oktober 2008

Undrar om det finns något samband mellan överrörlighet och panikångest??

Har haft mycket problem med ländryggen, SI-leden och nack- och axlar, och har fått reda på att jag är överrörlig. Eftersom jag har problem med nacken har det gett problem som tex yrsel, vilket en kille i Götlunda som heter Rolf Johnsson har hjälpt mig med. Något väldigt intressant var att han sa att det finns ångestkotor som sitter i nacken (6:e kotan tror jag det var) som kan sätta igång ångest. Mina satt fel, vilka han rättade till, och tro det eller ej, jag har inte haft någon ångest efter det.

Läs: http://www.helhetsterapi.se/ovrigt/chiro_akommor.htm#kota

Tänk om man kunde göra en undersökning på de som har/har haft panikångest, kolla om de är överrörliga, om det kan ha något samband med ångest/panikångest. Googlar man och söker på ångest och överrörlighet tillsammans så hittar man massor där dessa åkommor finns hos en och samma person.

Måste även tala om att kognitiv beteendeterapi är superbra om man lider av panikångest, har gått 2 ggr och det hjälper verkligen. Något som även hjälpt mig var att läsa på tex nätet vilka symptom man får vid en panikångestattack. Man tror ju varje gång man får en PÅ-attack att man ska dö, men läser man om det så blir man påmind om vad man drabbas av, att det är inte farligt, man blir inte galen, man är inte ensam om det!!

måndag 13 oktober 2008

Panikångest och låg stressnivå

Läste om Anders Bagge i Aftonbladet idag om hans panikångest. Har själv lidit av panikångest sedan -89, men som jag så gott som är fri ifrån idag. Kan få lite små anfall, men de går för det mesta att ignorera bort. Jag brukar nypa mig lite någonstans så försvinner det. Men det är som Bagge skriver, man glömmer aldrig den första panikångestattacken.
Jag befann mig hemma hos min pappa i hans soffa, vi kollade på vädret på tv. Det var 1989 och jag var nyförlovad. Jag satt där och kände helt plötsligt hur det snurrade till i skallen och jag ramlade omkull i soffan, jag satt nämligen på armstödet. Låg där i soffan och det bara susade i hela kroppen, det brann som eld från nacken ner jäms med ryggraden. Jag fick inte luft och hjärtat slog så hårt så jag trodde det skulle banka ut ur kroppen. Jag började se dåligt (tunnelseende), det kändes som att jag höll på att försvinna bort samtidigt som jag fick fruktansvärda hisningar i kroppen. Allt detta på en gång, det var klart man trodde man skulle !! Pappa sa till sin sambo att ringa efter ambulans, vilket hon gjorde, han var helt säker på att det var en hjärtinfarkt jag höll på att få när han kände på mitt hjärta. Jag kommer inte ihåg vad ambulansmännen gjorde när de kom, men när de skulle spänna fast mig på båren fick den ena hålla fast mig för jag fick plötsligt kraftiga skakningar där jag låg. Kom inte ihåg så mycket av ambulansfärden, men väl på sjukhuset fick jag flera anfall. Läkaren kollade EKG, vilket det inte fanns några fel på. Utan han frågade om jag hade varit stressad på sistone, vilket jag varit. Han menade på att jag hade fått en NERVKOLLAPS!! Jag fick åka hem igen, och ute på väg till bilen kände jag mig fruktansvärt liten. Hur skulle jag klara mig nu, tänk om det händer Igen?? Väl hemma fick jag sova, fick flera attacker på natten, vaknade av dom. Var hemma från skolan (pluggade då) i en vecka, fick flera anfall som påminde om epilepsianfall. Jag var fruktansvärt rädd, vågade inte gå ut. Fick sen träffa en läkare som ville höra hur jag kände, när jag berättat sa han, "det är som om du läste ur min läkarbok", du har fått Panikångest! Äntligen någon som fattade!! Men han ville inte ge mig några lugnande, han var rädd att jag skulle bli beroende av dom. Det var bara att gå hem igen och må dåligt. Jag blev rädd för att gå ut, åka bil var en pina, direkt bilen fick fart började jag hisna och fick svårt att andas, vilket blev till panikångest. Åka hiss, stå i kö, lägga mig och sova var rena mardrömmen under den tiden.
En annan händelse jag aldrig glömmer hände några år senare då jag vaknade en natt i soffan ensam och det kändes som om all luft sögs ur mig. Fick naturligtvist panik, hämtade sobril (lugnande), sprang ut ur huset. Hävde i mig 2 st tabletter och började känna hur paniken blev värre och värre. Huvudet började domna bort, då visste jag att då var det snart kört, jag skulle tappa kontrollen. Det var mitt inatten som tur var, annars skulle nog grannarna undra vad jag höll på med. Hämtade vattenslangen och började vattna rabatterna, allt för att ha nåt att göra. Sprang in i växthuset och bara körde med slangen överallt, kände mig som han i Gökboet, Jack Nicholson. Till slut verkade nog tabletterna och jag kände lugnet komma. Ännu en panikångestattack hade försvunnit. Efteråt blir man otroligt trött i hela kroppen. Jag önskar man på något sätt kunde hjälpa andra som sitter iden situationen nu, som har det så jobbigt med sin PÅ.

Läs om Anders Bagge: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article3522326.ab

söndag 5 oktober 2008

Tråkigt väder ute!!

Är så trött så jag knappt orkar bli fotad (Bizzy)!!
Lika trött här (Roxy)!!

Lite uppfostran behövs ibland!!

Fy, vilket tråkigt väder idag, regn bara regn. Tog det lugnt istället!!