Förra sommaren jobbade jag och syrran på min svärsons målarfirma i Vivalla där de hade ett stort renoveringsprojekt. Nu när jag har varit där och tittat efteråt så blev den gatan jättefin. Där bor det olika etniska grupper med olika syn på hur man skall leva. många lever under press och har jobbiga livserfarenheter. Under tiden vi var där så såg man en hel del, polisen var där titt som tätt i olika lägenheter, både hos Svenska och utlandsfödda. En dag när jag stod och målade så kom det en polisbil och ställde sig på gaveln av ett av husen. En polis gick in på framsidan, medan den andra kom och ställde sig bakom ett förråd där jag stod och målade. Han drog fram en pistol och satte fingret framför munnen, att jag inte skulle prata med honom. Hjälp, tänkte jag, vad är det dom letar efter, är det en galning aom kommer ut någonstans som kanske också har en pistol? Jag fortsatte och målade som om ingenting hade hänt, försökte i alla fall. Till slut gav dom sig och satte sig i polisbilen och åkte igen. Dom sa ingenting till mig , vad som hade hänt, ingenting! Jag tyckte det var olustigt att vara där bara under den tiden som jag jobbade där, vad ska barnen som bo där tycka, dom blir väl till slut immuna och bryr sig inte.
Jag är en person som accepterar alla sorters människor, men jag tycker att politikerna tänker lite konstigt när dom flyttar ihop olika etniska grupper på samma ställe som dom gjort i Vivalla, inte konstigt att det blir bråk ibland, många har olika religioner och olika uppfostran. Och alla har väl sin stolthet som dom måste försvara. Dessutom kan jag tänka mig att många av de föräldrarna som varit tvugna att flytta hit har nog med sig själva efter olika trauman de varit med om i sitt gamla hemland att de inte orkar ta tag i sina barn om de hamnar snett eller hamnar i bråk.
En sak som jag var med om en dag fick mig att fundera på detta. Jag stod och målade på en låg stege när en liten pojke på ca 7 år kom farande mot två andra som stod en bit ifrån mig. dom var ca 5 och 7 år. Den som kom farande puttade till den andra som var äldst och frågade varför han hade retat hans mamma. Den andra svarade med att det hade han inte gjort, men den andra var jätteupprörd och sa att det hade han visst gjort. Den pojke som blev puttad på ställde sig vid min stege och tryckte sig mot den medans den andra pojken fortfarande hotade och höll fast han i jackan och tryckte upp honom mot mig och stegen. Jag försökte prata med han som var upprörd men han lyssnade inte så mycket på vad jag sa, han var för arg. Till slut såg jag att den andra pojken var jätterädd och även den andra lilla som var med (antagligen lillebror), så jag sa till den "elaka" på skarpen att nu fick han sluta. Han släppte då den andra och frågade om dom skulle "gå bakom hörnet" så han skulle få stryk där. Nej du, sa jag, det ska ni inte göra. Jag sa att nu fick han sluta bråka. Till slut gick han, men hotade den andra med att få stryk senare.
När man nu läser om bråket i Nerikes Allehanda mellan invandrarungdomar så förstår man varför det blir bråk när man redan som liten blir lärd att försvara sin familj. Man undrar samtidigt hur man ska få slut på det, alla har väl antagligen sin stolthet och heder att försvara så ingen vill backa.
Läs om bråket på Rudbecksskolan: http://www.na.se/artikel.asp?intID=1401380
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar