lördag 30 november 2013

Ett samtal...

Igår fick jag ett samtal från en kvinna, hon hade läst min hemsida om panikångest. Det blev ett givande samtal, vi var ungefär i samma ålder och vi var väldigt lika i mycket. Vi satt och pratade säkert i en timme och kommer nog höras fler gånger :-). Hon frågade om självhjälpsgrupper som jag skrivit om där, om jag höll på med det för tillfället. Tyvärr så har det varit lite svårt att få ihop en grupp, speciellt härifrån där jag bor, där man kan stöta på någon man känner, och det förstår jag. Jag hade tidigare funderingar på att åka runt i Mellansverige och starta upp grupper, men tog bort det ur mina tankar för ett tag. Men nu har jag tagit upp det igen på min hemsida, jag tror det är en bra idé.. Jag har som jag säkert redan skrivit gått en kurs som igångsättare på Självhjälpshuset Solkatten i Göteborg.

torsdag 28 november 2013

Besiktning

Idag var jag med vår bil på besiktning som min man använder när han jagar, och den är nu så skitig både in- och utvändigt så jag höll på att skämmas ihjäl när jag kom fram. Jag sa direkt när jag klev ur bilen i besiktningshallen att den är skitig och att min man varit ute och jagat, typiskt mig, måste alltid förklara :-). -Det gör inget, sa killen som tog hand om min bil, det blir så när man jagar. Han frågade min om våra hundar, vart min man jagade. Och han berättade om sin korta jaktkarriär för att han tyckte synd om rådjuret han hade skjutit :-). Besiktningen tog nog extra lång tid, det blev även en extra sväng runt industriområdet när han skulle provköra bilen, han hade mycket att prata om :-). Inga anmärkningar, blev bara tillsagd att det var dags att byta bromsklossarna. Det var den trevligaste besiktning jag varit på :-). Jag var till Lillåns bilprovning..

tisdag 26 november 2013

Nu ska vi se...:-)

Nu har jag anmält mig till orienteringskurs i KBT, det är en kurs som är en vecka lång och på heltid. Sedan kan man gå Grundutbildning i kognitiv beteendeterapi, (steg 1), vilket jag antagligen kommer att göra. Orienteringskursen startar den 2 december och Grundutbildningen den 13 januari så jag har ett tag på mig att fundera på den senare, får ta en dag i taget :-).
Jag har funderat många gånger på detta men inte vågat ta steget, men nu känns det som det är dags :-).

tisdag 4 juni 2013

Det går framåt

Nu har jag varit utan gips i 2 veckor och det går framåt. Jag var och fick en tid hos sjukgymnasten, och när jag var där hade han lite tid över så han kollade lite på mitt ben och hur jag gick. Han tyckte jag kommit långt framåt för att ha varit utan gips då bara i 1 vecka. Jasg fick lite stretchövningar och balansövning att träna på tills nästa gång som är i morgon. Nu kan jag gå med mina hundar 1,7 km, en runda som jag har här hemma. Det går sakta, men det går :-). Ont har jag fortfarande, speciellt på kvällen när jag sitter stilla och när jag har lagt mig.
Den 14/6 ska jag jobba för första gången, i ett kök, kanske inte det bästa stället i början, men jag provar i alla fall, det är bara 1 dag där men 8 timmar, hoppas på lite mindre timmar nästa jobb efter det. Jag har sjukskrivit mig själv nu till den 13:e, och kom nu på att jag måste ringa ortopeden och be om längre sjukintyg :-).

Ha en bra dag!!

tisdag 21 maj 2013

Gipset borta nu..

Igår var jag och tog bort det tråkiga gipset, hua, det var inte kul att se det håriga benet där under. Och skitigt var det strax innanför nere på foten och trasigt under foten pga att jag gått mycket på det. Ursäktade mig till killen som tog bort det, men han sa att de var mer oroliga om det var tvärt om, det var bara bra att jag varit aktiv och gått på det i mitt fall. Kändes bra, trodde jag skulle få bannor :-).
Jag kunde stå på benet utan problem, stel naturligtvis och lite ont fram på vristen när jag lutade mig framåt, men det var som det skulle vara. Jag var en aning överrrörlig i vristen så jag skulle vara försiktig med att vrida foten åt sidan för mycket i början.

På vägen hem åkte jag och handlade, bar lite för tunga kassar sen och gick nog lite för mycket på foten, hade ont och var svullen på kvällen. Det stelnade till ordentligt på kvällen när jag setat ett tag, men lite massage runt vristen gjorde susen :-).

Idag tog jag en lång tur med Roxy på cykel, det blev 8,5 km, men vi tog det lugnt, blev mest i promenadtakt för hennes kondition är ju inte heller som för 6 veckor sedan :-).

måndag 13 maj 2013

Cyklat med gips på benet...

Idag tog jag fram min cykel, satte den bak på bilen och åkte ner och pumpade däcken på Preemmacken. På vägen mötte jag min granne som var ute med sin hund, - "Ska du ut och cykla sa han med ett leende" när han såg cykeln där bak, han trodde nog aldrig på det jag skulle svara; -"Javisst, provade i morse och det gick jättebra". -"Med gipset? -"Ja", sa jag. Han trodde nog inte jag var riktigt klok :-)). Väl hemma igen satte jag på på Roxy halsbandet, satte fast henne på cykeln, och så åkte vi iväg. Yippi, jag kan cykla med gipset på och hunden bredvid mig. Ingenting är omöjligt :-)!! Jag såg bilden framför mig när jag cyklade med henne i morse, och tänkte att det kommer gå så bra...

söndag 12 maj 2013

Nykläckt lördag morgon

Nej du morsan, nu har jag legat för länge här under, måste ut och se efter hur du ser ut :-).



torsdag 9 maj 2013

Tid att ta det lugnt och se mig omkring

Just nu har jag inte så mycket att göra än att försöka att ta det lugnt, inte helt lätt, men det får gå. Igår satt jag på vår gräsmatta i våra gamla utemöbler och tittade mig omkring.

Utsikten från vårt hus, just nu ser man Vandrarhemmet Bullefanten tack vare att det inte finns några löv på träden. Nedan en lite zoomad bild.


 Vi har en fin tall står på tomten, så otroligt rogivande och bara ligga och titta in i den.

 
 I knät satt denna lilla Ulrik, och på gräsmattan låg Roxy.
 Röda rummet är vårt växthus där man kan sitta och ljuna på våren, på sommaren kan det bli en aning varmt där inne.

fredag 3 maj 2013

Ulrik

Vårt nya tillskott i familjen :-)

fredag 26 april 2013

Biltur igår..

Igår fick jag för mig att prova köra lite bil på våran väg, bara testa lite på kul, trodde inte det skulle gå med en bruten fotled. Men det gick fantastiskt så jag fortsatte ner till min syster som bor nere i samhället. Vilken frihetskänsla, kändes som första gången jag fick körkort, lite pirrigt och lite skrämmande. Men snart kändes det helt tryggt och som det var igår. Jag fick gasa med tårna så det tog ett tag att få upp farten :-), tur man har en automat!

Det var ju så skönt igår så jag rensade i en rabatt där jag kunde sitta ner, dessutom fick jag sån energi av solen att jag gjorde rent våra möbler på vår inglasade veranda, hämtade dammsugaren och satt och dammsög där inne också, det gick jättebra! Sedan tog jag min bok, hämtade en chipspåse och satte mig där sen i värmen och läste, så skönt, och vad det kvittrade bland fåglarna. Då är det skönt att bo på landet :-)!

onsdag 24 april 2013

Hur ska jag stå ut i tre veckor till?

Nu börjar detta bli fruktansvärt tråkigt, vet inte vad jag ska göra på dagarna längre.
Min man han kom med förslaget idag att om han fixar nytt batteri till moppen så kunde jag åka med den. Just nu kan jag ju inte ta mig någonstans själv, och vi bor ju på landet så jag ser inte så mycket folk heller. Men åka moppe med gips, jag tror inte det är så smart :-), tänk om jag vickar med den åt höger då kan jag ju inte ta emot mig för det är höger fotled som är bruten. Men det vore skönt, kanske skulle prova? Nej, jag törs inte :-).

Jag har börjat träna i alla fall, gör sit ups, tränar höger lår och gör armhävningar. Jag har hantlar så jag tänkte börja träna överkroppen lite (tränar ju faktiskt redan rätt mycket när jag går med kryckorna).Jjag känner ju att min rygg börjar ta stryk av allt detta, är ju van med långa promenader, och så hade jag ju börjat träna på Frövi gym. Så lite kondition och muskler har jag nog kvar förhoppningsvis. Min rygg behöver träning året runt för att jag ska slippa ha ont. Träning gör ju en glad också, det ska man inte glömma :-)!!

Fick höra att de har öppnat försäljningen av Noraglass redan, blev så sugen när jag hörde det. Hasselnötsglassen är sååå god, köper alltid den största struten med hasselnöt. Ska fråga min man om vi inte ska ta en tur dit någon dag, det kan ju göra en på lite bättre humör så man klarar sig ett tag :-).


tisdag 16 april 2013

Återbesök..

Idag var jag på återbesök med mitt ben/fot på ortopeden på Lindesbergs lasarett. Det såg bra ut och jag fick ett plastgips istället, vilken skillnad, jättelätt mot det förra gipsgipset. Jag ska vara gipsad till v. 21 dvs 5 veckor till :-(. Jag blev sjukskriven till den 31/5, låter som evigheter dit.

När jag kom hem fyllde jag i papperna till försäkringskassan, får se om jag får någon ersättning, jobbar som timvikarie och är inte registrerad på arbetsförmedlingen, tydligen ska man vara det för att få ersättning. Eftersom jag får jobba så mycket som vikarie så tyckte jag inte jag behövde vara med där, men visste inte vilka regler som gällde, det borde de ju informera om när man avregistrerar sig tycker man ju. Jaja, får se vad de säger. Jag har även anmält skadan till Trygg hansa, har en olycksfallsförsäkring där så det är bara att hålla tummarna..

söndag 14 april 2013

Så himla glad...

Igår kväll hörde jag ett välkänt ljud utanför dörren, våran Lisa har kommit hem, mager, lite dammig och väldigt hungrig. Undrar vart hon varit efter 4 nätter borta? Hon brukar ju knappt gå av tomten annars. Så nu kan jag släppa den orolighetskänslan i alla fall, skönt!

I dag tänkte jag hoppa ut på mina kryckor, känner att jag behöver få lite frisk luft. Men det ser väldigt grått ut ute, ibland tittar solen fram. Jag vill ju att det ska värma lite där jag ska sitta :-).

Tittade på en dokumentär i morse som heter "Dubblelt straff", den handlade om barn som levt ett liv med mobbing och missbrukande föräldrar, väldigt intressant.Man fick se hur det var då och man fick se hur det hade det nu. Man kan få vara glad att man  har det som man har det, vad är ett brutet ben då :-)??

lördag 13 april 2013

En närgången kamrat i soffan......


Lisabet heter denna lilla katt, hon är född i juni 2012 så hon är inte så gammal. Hon saknar nog sin "mamma" Lisa som fanns här när hon flyttade hit, så nu ligger hon ofta hos mig och vill bli klappad och få sällskap. Hoppas Lisa kommer tillbaka så hon slipper känna sig ensam så länge till.

fredag 12 april 2013

I går kom syrran....

I går kväll kom syrran hem till mig och hade med sig hela 3 Icapapperskassar med dvd-filmer, jättekul för mig som börjar bli trött på tv-filmerna på Viasat :-). Inte nog med det, hon började städa också. Hon dammsög, dammade och torkade golven, det var så snällt av henne :-). Så nu är det fredagsfint här hemma :-). Så idag ska jag kolla vad det är för filmer i dessa kassar, spännande.

Ibland när jag tex har somnat och vaknar så känns allt så overkligt, när jag tittar på mitt gipsade ben funderar jag på hur jag kunnat hamna i detta, det känns som en film. Men det är bara att finna sig i situationen och göra det bästa av det :-). Jag har i alla fall tid att "Leva här och nu" även om det känns svårt för en med kontrollbehov, tänk bara detta att inte kunna fixa hos hönsen nu när det är dags för kycklingar. Nu blir det min man som får dona och greja med det, och ni förstår väl att han inte har samma känsla som jag har för det även om han vill väl :-). Och att jag inte kan ut och leta efter min katt Lisa som är försvunnen, och bara detta att inte kunna gå och plocka och hålla någorlunda snyggt här hemma är skitjobbigt rent ut sagt. Går jag omkring en liten stund med kryckorna nu gör det så ont, och jag vet nog vad det beror på, svullnaden har nog gått ner och gipset hasar ner mot knölen där frakturen sitter. Ett gips är rätt tungt! Att vara gipsad ett tag kan nog vara bra för mig, jag måste lära mig att släppa på kontrollen :-).

torsdag 11 april 2013

Bäst att ligga still...

I natt vaknade av att jag nästan fick panik, gipset satt så hårt runt benet. Jag tror att det beror på att jag var uppe och hoppade för mycket på krycker i går kväll. Jag hoppade först runt i köket och grejade smörgås och oboy till mig så min man bara behövde ställa in det till mig sen. Sedan fick jag för mig att jag skulle ut och leta efter min katt. Jag fick då hoppa ner till bilen och sedan åkte vi runt så vi kom på andra sidan järnvägen där en granne sagt på FB att de sett en katt på deras altan. Stod där och ropade, men ingen katt. Sedan åkte vi hem igen, och jag fick sedan hoppa på kryckorna från bilen och in igen. Det var nog inte så bra kan jag tänka :-(. Så nu ligger jag med foten i högläge igen, kommer att göra det hela dagen.

Tittar på "Åsa-Nisse och den stora kalabaliken på tv" där denna härliga låt är med, "Åke Tråk", med Mona Wessman:

 
Även "Sagan om lilla Sofia" var med, den framförs av Hepstars med Svenne Hedlund och Benny Andersson bla :-)

onsdag 10 april 2013

Hade börjat rida innan jag bröt benet...

Jag hade börjat rida igen innan jag lyckades bryta benet, en sak jag aldrig kommer ångra att jag tog upp igen :-). Det är så kul och det är så bra för själen, man kan ju bara vara här och nu med hästar. De känner verkligen in im man är i balans eller inte, en häst lurar man inte :-).
Jag frågade på Facebook om någon visste någon bra ridskola, då var det en tjej som rekommenderade Lars min granne, de har ju hästar. Det hade jag inte en tanke på att man kunde rida hos de som har egna hästar. Men han skrev tillbaka på FB och sa att jag gärna fick följa med och prova. Jag gjorde det, följde med till ett ridhus de hyr och fick rida på deras Akleja, en ponny. Jag blev fast direkt, och det var som att cykla, det kändes som igår.

Så nu har jag varit med där och ridit några gånger, både på Lars dotters Akleja och på Evert, kungen i stallet, han tillhör Maria som äger stallet. Ibland rider vi ut på långa turer eller så är vi i ridhuset. Så nu tycker jag det är jättetråkigt att missa många roliga stunder med Evert, Maria, Lars, Moa och Katarina, men jag får åka dit och snusa på hästarna när jag blir lite stadigare på benen :-).

Ajajaj..

Vaknade inatt av att jag fick ett sånt där ryck i benen som man kan få precis innan man somnar. Jag sparkade till med båda benen och det gjorde så jäkla ont i benet jag brutit, kände som det lilla som eventuellt läkt gick upp igen. Värken efteråt var extrem :-(. Så det blev att ta värktabletter mitt i natten.

Idag var jag med min man ut till hönsen och kollade lite. Två av hönorna ligger och ruvar, och det ska bli kycklingar nu på fredag om det stämmer med det jag kryssat i kalendern. Typiskt att jag inte kan ha samma koll på vad som sker nu när det är som det är. Min man ska göra rent i morgon så dom får rent och fint i alla fall, nytt spån på golvet och en låda kanske som kycklingarna och hönan kan vara i på golvet. Ska bli spännande i alla fall.

Ett orosmoln just nu är min katt Lisa som varit borta sedan igår kväll, hon är alltid inne på nätterna och håller sig alltid runt huset. Det är ju friartider så jag hoppas på att det är det som lockar och att hon kommer hem snart. Ångrar att jag inte sterilicierat henna, och p-piller glömde jag att beställa nya innan det var slut på dom, så nu blir det väl kattungar :-).

Har tagit fram mitt elastiska träningsband så jag kan träna medan jag är "handikappad", lika bra att hålla igång så jag inte blir alldeles förslappad, blir jobbigare sen att komma igen om man bara ligger helt stilla.

Ha en fortsatt bra kväll!

tisdag 9 april 2013

Hade jag gjort som min man sa hade det aldrig hänt...

I lördags var jag och min man ute och rensade efter avverkning på vår tomt. Min man höll på med lite ris och jag tog lite jag med och skulle gå ner till rishögen som ska hämtas senare. Min man sa att det behövdes inte, att det kunde ligga där det låg ett tag. Men jag tog lite av de större grenarna och begav mig ner till rishögen. jag kastade det där det skulle ligga, men på väg tillbaka därifrån såg jag en liten bit av en granstam liggandes i diket. Jag hämtade den och skulle ta ett steg ner på vägen när foten bara vek sig under mig. Där var en stor isfläck. Jag blev liggande på vägen och kved, gjorde så in i helsikes ont. Förstod på en gång att den var av.

Min man kom gåendes med lite ris han med, och han undrade vad jag höll på med, han trodde bara jag ramlat o slagit i arslet. Så han fortsatte rakt fram och slängde det han hade i händerna. Men sen när han på tillbakavägen fick se att jag låg kvar och nästan grät så kom han farande. Han hämtade bilen och så for vi iväg till akuten där det visade sig vara en fraktur på utsidan på smalbenet.

Så här ligger jag nu med gipsat ben och håller på att bli tokig av tristess :-).


 
Som tur var har jag min hund Roxy till som sällskap :-)

måndag 18 februari 2013

Vårkänslor..

Tog i morse min långpromenad med Roxy, en promenad på ca 8 km som tar ca 1 1/2 timme. Solen sken och jag fick en känsla av vårkänslor, så skönt. MEN, när man går en sån sträcka och precis har ätit frukost så saknar man toaletter efter vägen. När jag kom till Hinseberg hade jag frossa kan man säga, kändes till och med som vågorna skvalpade i håret :-). Som tur var så har jag min syster bor efter vägen, så det blev ett inhopp där, och så fick jag en kopp kaffe och en pratstund också.
Sedan träffade jag min granne när jag nästan var hemma, följde med honom en extrasväng, han var ute med sin hund. Han är duktig på hästar, och jag annonserade på FB igår om någon visste om någon ridskola, och då tänker i alla fall jag på en ridskola där man rider i grupp och så, som man gick på när man var liten. Men så fick jag två svar, en från en kurskamrat att jag fick komma dit och rida, och så från min granne som jag nu gick promenaden med. Jag skulle få rida på hans häst och få lektioner av hans dotter. Hade inte en tanke på det, av närmsta grannen, det är ju toppen!! Så ikväll kanske han skulle följa med en annan tjej med hennes häst för att träna lastning i hästkärra, så jag skulle då få följa med. Jättekul och få umgås med lite hästar och hästfolk, och trevliga sådana :-)).

tisdag 12 februari 2013

Varför så osäker hos doktorn?

Idag var jag tvungen att gå ner till farbror doktorn och få ett läkarutlåtande angående ett annat utlåtande som visar att jag har ett antal diskbråck i nacke och rygg. Det är arbetslöshetsförmedlingen som ville ha detta speciella intyg. Det andra utlåtandet var från min magnetröntgen sommaren 2011 och som visade 7 diskbråck från nacke och ner i ländryggen.
För det första så drar jag mig för att gå till läkare nu för tiden även om man ibland faktiskt skulle behöva det, jag låter hellre bli på grund av att man alltid känner sig så nertryckt på något sätt, man känner sig inte trodd, och den känslan är inte kul när man sitter där framför läkaren som glor en rakt i ögonen. Man vet precis hur och var man har ont när man kommer ner, men när man sen ska förklara och doktorn frågar så känns det som man ljuger.

När man ringer och bokar tid så antar man ju att läkaren läst journalerna när man kommer, men det gör de tydligen inte så man får ta allt från början. Jag kliver in till läkaren och sätter mig framför honom och han frågar vad jag vill. Jag säger som det är, att arbetsförmedlingen vill ha ett läkarutlåtande på det utlåtande som jag fick från MR. -Jaha säger läkaren och suckar, det kommer att ta mig flera timmar att skriva. Det är flera sidor som behöver skrivas. Han tittade ner i mitt utlåtande jag hade med mig och suckade. Han verkar allmänt sur redan när jag klev innanför dörren. Känns inte bra så jag förklarar igen varför jag måste ha det, att det är arbetsförmedlingen som vill ha det. Man känner sig ju liksom till besvär där och då. Han börjar fråga en massa saker, -Vad ska du jobba med nu då, vad kan du jobba med, vad har du för mål nu då, hur tungt kan du bära osv? När man sitter där och läkaren verkar allmänt irriterad så blir man så osäker så man kommer inte på några bra svar alls direkt, de kommer efter ett tag när hjärnan börjar fungera igen av stresskänslan.. När man sitter där så känns det som han tror att jag bara hittar på. Jag fick ta av mig alla kläder och läkaren undersöker mig, vrider på benen, vrider på handleder osv, känner på allt utom där jag verkligen har ont. Sedan säger han bara -Klä på dig! Allt går väldigt fort.
Sedan ssätter han sig och börjar skriva på datorn igen, och han sträcker över ett papper och säger att jag själv skall skriva på punkt 6 i läkarutlåtandet. Där står att jag skall skriva det jag inte kan göra nu, och vilka resurser jag har. Det var ju inte lätt så där bara, men jag skrev som jag känner och som läkarna sagt tidigare.

Nej, fy för att gå till läkare som inte kan ta sig tid och läsa journaler, som får en att känna sig som en liten skit i stolen framför dom.
Jag skulle med min värk kunna vara sjukskriven, men jag orkar inte bråka med läkare och försäkringskassa. Hellre går jag utan pengar..

torsdag 3 januari 2013

Har insett att jag måste sadla om..

Nu har jag insett att jag måste sadla om helt, hitta ett jobb som inte är fysiskt krävande. Jag har som jag säkert skrivit om tidigare flera diskbråck både i nacke och i ryggen Det värsta är att jag heller inte kan jobba där jag sitter och tittar nedåt för mycket, min nacke klarar inte av det. Jag behöver ha ett jobb som är rörligt.
Jag har varit inne på arbetsförmedlingens hemsida, men där hittar jag inte så mycket. Antingen är det fysiska jobb eller så har jag inte den utbildningen som krävs, det blir till att gå till arbetsförmedlingen på måndag och få hjälp där.Känns inte kul för jag vill helst fixa saker själv, skulle helst vilja klara mig utan att vara så styrd av facket, läkare och förssäkringskassan. Jag vet hur det blir, det ska vara intyg hit och dit, men jag ska försöka låta bli att blanda in facket, vill försöka hitta ett halvtidsjobb för det räcker åt mig just nu.
Jag har läst 90 poäng i socialt arbete, socialt arbete A, Socialrätt, Förändring och förnyelse i politik och förvaltning, Socialpedagogik teori och metod I, Sociologi och socialpsykologi, Organisation ledarskap och kön, Ekonomi och förvaltning. Kurserna ingick i utbildningen till socialpedagog på Örebro universitet, men eftersom jag led av panikångest under den tiden så fick jag hoppa av. Hade jag fått hjälp med min nacke och rygg då så tror jag att jag hade kunnat fortsatt. Mycket av min panikångest berodde nog på spända muskler i nacke och rygg.
Så nu funderar och funderar jag på vad jag ska ta mig till med allt detta..