En blogg om hur livet ser ut för mig idag, en hsp"tjej" med fibromyalgi mitt i livet. Befriad från panikångest, är nästan helt säker på att panikångesten berodde på min högkänslighet.
onsdag 30 december 2009
En promenad i kylan
torsdag 24 december 2009
JULAFTON
Ut med hundarna på morgonen, sedan frukost med maken. Mina yngsta ska iväg till sin pappa på julfrukost. Min äldsta dotter är hemma hela dagen med sin familj i sitt nya hus, mycket ska göras där innan hennes styvbarn kommer i morgon.
Min mamma, syster med familj, bror, pappa och mina 2 yngsta barn kommer och äter julmat, jättetrevligt, Melker sjunger en sång för oss, "Goder morgon". Vi kollar på Kalle Ankas jul. Sedan ringer min syster, de har helt plötsligt ingen tomte. Ingen vill vara så jag ställer upp, fegisar :-))!!
Pappa skjutsar mig till syrran, där har de lagt ut tomtekläder och julklappar i pannrummet. Jag smyger sedan ut i mörkret, knackar på fönstret till vardagsrummet, de ser mig. Går till ytterdörren och möts av min syster som öppnar dörren. Jag kliver in, säger att jag är så hes efter alla turer. Melker blir rädd,springer upp i trappen. Jag blir väl bemött, alla barnen välkomnar mig, tomten. Hes som jag är får jag snabbt hjälp av Maja att läsa på paketen. Eftersom jag är så hes så får jag något varmt att dricka av värdinnan Marie, samtidigt som jag blir fotogtaferad av alla barnen vid julgranen. Försvinner sedan ut i kvällen...
tisdag 22 december 2009
Känt mig tråkig!!
Idag blir det att ta tag i det som jag inte har haft lust till tidigare, göra julgodis, tvätta mm. Sedan ska jag ner till Linda och klippa mig, det brukar pigga upp också :-)). Kanske blir det en tur till Vilmas i Linde och köpa mig nåt snyggt till julafton, och kanske en sväng in till bolaget och köpa lite glögg.
SÅ:
GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ALLA!!
söndag 13 december 2009
Var på Winnerbäck lördag den 12:e december, en recension från Na..
De första fyrtio minuterna av den här spelningen är Lars Winnerbäck allt det där jag var rädd att han skulle vara; en vemodig ljudvägg av rock. Inte ens bredbent rock (bredbent rock är spelglad rock), bara oformlig och oinspirerad rock. Lars Winnerbäck har vid ett flertal tillfällen visat på en musikalisk bredd där han utmanat sig själv att hitta nya vägar, men rollen som liveartist har han inte arbetat med ens i närheten av lika nyfiket.
Han talar knappt till oss de där fyrtio minuterna. Han framstår som sorgsen, nästan ledsen. Som att han bjudit hit oss att lyssna på samma sätt som en kompis bjuder med dig på en öl när han eller hon mår ovanligt dåligt. Tack för att ni är här, det behövde jag. Typ.
När han i följd sedan gör ”Lång dag” och en mycket stark version av ”Varning för ras” tänker jag att nu händer det; nu bryter han ihop. Lämnar scenen i tårar och får en offentlig person lika omdebatterad och privatlivsexploaterad som hans förlaga Ulf Lundell var under 80-talet.
Konserten byter lyckligtvis karaktär. Ensam med en distad Telecaster (ett i sammanhanget så väntat gitarrval att det egentligen bara är gulligt) gör Lars Winnerbäck ”Hugger i sten”, som tillsammans med den fantastiska publiken i en fullsatt Conventum Arena blir till en grandios uppvisning i livsbejakande allsång.
Efter det dyker det absolut upp ytterligare inslag av oformlig rock, men de riktigt fina och minnesvärda inslagen blir desto fler.
Winnerbäcks kapacitet som låtskrivare för rockorkester gör sig bäst i ”Solen i ögonen”, ”Kom ihåg mig” och ”I Stockholm”, som alla görs i kompetenta men inte särskilt intensitetssprakande versioner.
Ändå är det i avskalad eller nedbantad variant som Winnerbäck kommer närmast publiken. Med enbart ett studsigt piano bakom sig ger han oss en känslig version av singeln ”Elden”.
Och finaste stunden är i ”Om du lämnade mig nu”, där Anna Stadling och Winnerbäck går in och ut ur en ljuskälla för att ta sig genom en av de starkaste duetter som kommit på svenska de senaste åren.
Tusentals personer lyssnar andaktsfullt, som om varje besökare i publiken får låten personligt tillägnad. Ett imponerande konsertögonblick.
Skrivet av: Joakim Johansson
tisdag 8 december 2009
Vår sångerska i släkten..
fredag 4 december 2009
Masserar och masserar.....
Synd bara att min lilla stuga fortfarande är utan el, får dra ström från uthusen så länge, blir lite kallt emellanåt eftersom jag bara har ett element där inne. När det var som kallast nu så fick jag sätta på kupévärmaren, lite tråkigt när det brummar, men vad gör man? Eldar värmeljus i massor, de håller värmen rätt bra och så blir jag varm så jag alstrar nog en hel del värme :-).
I januari sätter jag igång på riktigt, F-skattesedeln kommer någon gång i början på året och ska då även bli medlem i Svenska Terapeutklubben.
onsdag 25 november 2009
Enskild firma
tisdag 24 november 2009
Stolliga hundar
torsdag 19 november 2009
Mötesplatsen
onsdag 18 november 2009
Snart klar med massagekursen!
Jag ska även vidareutveckla mig till våren, tänkte gå en kurs i "hot stone-massage, en underbar behandling, helt otroligt skönt för dig som behöver koppla av, eller för dig som har ont i musklerna, en mjuk, värmande och behaglig massage.
Så här ser mitt massagerum ut här hemma, en liten gäststuga som är omgjord.
tisdag 17 november 2009
Livet är allt bra skönt!!
söndag 15 november 2009
För gammal för utgång??
Helt plötsligt när vi suttit och pratat en stund blev det smockat med folk, det bara strömmade in folk. Kvällen gick fort och det var snart dags att ta bussen hem till Frövi. Snöade gjorde det när vi kom ut, jättemysigt!
torsdag 12 november 2009
Varit på föreläsning..
Han berättade utifrån sitt eget liv bland annat som inte hade varit så lätt.
Det som var viktigt för att nå dit man vill var naturligtvist motivationen och att man har ett mål, han sa ungefär så här:
"Man måste ha en bild, ett mål i huvudet hur det kommer att se ut när man börjar arbeta med något".
Man ska tydligt se en bild hur det ser ut när man är färdig. Det kan handla om viktnedgång, sluta röka, ja allt som man har bestämt sig för att göra, kanske ett företag man ska starta.
Dessutom pratade han om detta med att programmera, att ligga på kvällen när man är mitt emellan vaken och dröm, att man då om och om igen säger det man vill ska hända, tex i morgon ska allt bli bättre.
I slutet gav han oss ett litet tips; programmera om din man, att han ska börja älska städskåpet, att han ska börja tycka om dammsugaren :-).
Då räckte en kvinna som jag känner upp handen och berättade att hon en morgon hade sagt till sin man när han var i det halvslumrande tillståndet, att han skulle dammsuga där hemma. Och när hon efter jobbet kom hem hade han sagt: -vet du vad jag har gjort idag, jag har dammsugit. Rätt kul, kanske skulle prova att säga till min man ikväll att han kommer att älska vår tvättmaskin...
onsdag 11 november 2009
Google adsense
tisdag 10 november 2009
söndag 8 november 2009
Livsnjutare
Läste den meningen på http://www.livsnjutare.org/, en bra mening, och värd att fundera på.
Jag kände att jag njöt av livet när jag igår efter att ha ätit god mat la mig bredvid min man i soffan, tittandes på en film och visste att alla barn och barnbarn hade det bra, och att hundarna nyss varit ute och gjort sitt kvällskiss. Den känslan slår mycket, känslan av trygghet och avslappning på samma gång. Att bara ligga där med ett glas vin i handen (eller alkoholfritt naturligtvist) och bara vara och känna dåsigheten komma krypande.
Man behöver ju som sagt inte göra så stort av saker för att kunna njuta av livet, att vara livsnjutare kan ju bara vara en sån enkel sak som att sätta sig ner i fåtöljen med en god bok, eller varför inte en promenad i skogen och bara vara, se allt det gröna, kanske plocka lite svamp.
Förut när jag tänkte på en livsnjutare, då såg jag framför mig en man med cigarr eller pipa i mun, sittandes med en bok och att glas konjak på en balkong någonstans. Nu ser jag istället mig själv liggandes i en soffa bredvid min man utan en känsla av vare sig panikångest eller oro.
fredag 6 november 2009
Svininfluensa
Ska jag, eller ska jag inte ta en vaccinspruta, det är frågan?
Vällingträsk
Allvarlig, rolig och underhållande :-)).
Informationskväll
Julia tyckte jag skulle kombinera välbefinnandebehandlingar, skriva bok om panikångest och hålla föreläsningar. Hjälp, det tål att tänkas på, men bok skriver jag på redan :), får se vad det blir med den, mest ett tidsfördriv för att jag tycker det är så kul att skriva.
Idag när jag var ute med hundarna och gick den vanliga rundan "runt lia" :-) så såg jag en katt bli påkörd, det var inte kul att se ägaren (?) komma springande och sedan helt förstörd ta upp katten från gatan. Som tur var hade hon en kille med sig som tröstade, annars vet jag inte hur jag skulle gjord med två hundar i händerna. Tänkte sedan på det jag sett hela vägen hem, vet ju hur det känns eftersom vår katt blev påkörd för inte så längesedan.
onsdag 4 november 2009
Diskussionsforum
Ha det bra alla!!
Kram
tisdag 3 november 2009
Arbetsförmedlingen
Nu ska jag ta en promenad med hundarna runt Lia, konstigt förresten att man säger runt Lia, det är många som säger så. Man går ju inte runt Lia, man går ju bara igenom det, man går ju runt den lilla viken som mynnar till ån vid Korsnäs. Jaja, i alla fall, ut och gå ska jag i det vackra vädret, man måste ju passa på. Dessutom kan det vara skönt för rörmockaren att veta att hundarna inte är här omkring, han är fruktansvärt hundrädd. I morse när han kom hörde jag någon som stod och ropade hallå nere i källaren. Jag gick ner och frågade vad han ville, då sa han att han ville vara säker på att det verkligen inte kan komma ner någon hund dit. Fy vad jobbigt att vara så rädd, speciellt när man är rörmockare, det måste ju nästan finnas hundar på vartannat ställe han är på.
Förresten, namnet rörmockare, vilket konstigt namn egentligen. En del stavar rörmockare, andra rörmokare. Var tvungen att googla, det heter tydligen rörmokare, mokare betyder att man arbetar med något tungt och smutsigt, så som när man mockar hästskit bland annat. Så alltså borde det heta moka skit.
söndag 1 november 2009
Tacoskväll....
Vi tittade på körslaget och en film, 3 systrar och en mamma. Sedan var vi så trötta så jag och Maja somnade i soffan. Sedan på morgonen var det någon som gick runt och fotograferade.
lördag 31 oktober 2009
Vad tänker försäkringskassan på egentligen...??
Man får en känsla av att de fått en bakläxa av de högre där uppe i Stockholm, ett ultimatum, gör de inte något åt deras dåliga ekonomi så har de inget jobb kvar. Så nu i desperation slänger de ut de sjukskrivna till ingenstans. Naturligtvist så finns de dom som behöver sig en spark i baken, som behöver komma igång, men man kan ju inte dra alla över en kam. Jag tänker på de sjukskrivna som mår psykiskt dåligt, som har utmattningsdepression och ångest med fibromyalgi som följd, har själv varit där och vet hur det känns, man mår så jäkla dåligt. Tror verkligen försäkringskassan att dessa människor blir bättre av att leva i ovisshet, att inte känna att de är värda någonting, att få kämpa mot dem? Dessutom är det ju verkligen konstigt att de får ställa sig som arbetssökande istället eftersom de inte är arbetsföra, för det är man inte när man har kraftig ångest, när man är drabbad av utmattningsdepression och har fullt upp med att gå ut till postlådan.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article5943308.ab
fredag 30 oktober 2009
Vill ju bara vara nyttig...
Jag hade bestämt mig för att satsa på "avslappningsbehandlingar", dvs massage och hot stone-massage till människor som är stressade eller som bara behöver en stunds avkoppling, så jag började en massagekurs. Som tur var slutade jag inte med den utan fortsatte, jag ville det ifall jag inte skulle trivas med jobbet som telefonförsäljare. Jag hade sökt jobb på Pool Media i augusti för jag tänkte att det kunde kanske vara något. De ringde i alla fall torsdagen för 2 veckor sedan och frågade om jag kunde komma på intervju dagen efter. Javisst, sa jag och åkte då dit på fredagen. Avdelningschefen där jag skulle vara var jättetrevlig, tyckte det kändes bra. Hon sa att jag skulle jobba för ROFUB, Riksorganisationen för utsatta barn. Jag skulle vara 1 bland de 5 första av 24 som är med från början i ROFUB, om någon frågade vart jag jobbade skulle jag säga att jag jobbade för just ROFUB, inte Pool Media. Tyckte redan där det verkade mystiskt.
Jag började "testjobba" på måndagen, och det gick bra direkt, sålde så jag klarade budgeten. Andra dagen frågade jag om jag kunde ringa till kontakter som jag hade, -javisst, bara du känner dom väl sa min chef. -Ja, det är klart din farsa ska slänga in en 10.000 kronors sa en annan och skrattade. Va bra, tänkte jag då, kan ju då ringa någon ibland om jag känner att jag inte får ihop budgeten, dessutom tyckte jag ju att det vi skulle jobba för var jättebra. Jag tycker fortfarande att det är en jättebra sak dom ska satsa på, gå ut och undervisa lärare så de hittar de barn som finns i klasserna som har föräldrar som missbrukar. Sålde under veckan ordrar både till egna kontakter och efter UC-listan, alla tyckte det gick bra och peppade mig. Min chef sa att jag kanske inte skulle ta alla kontakter på en gång, men jag sa att jag känner många som har företag, och att jag bara ringer någon då och då.
I måndags ringde jag en kille som jag känner och som har ett företag och som jag anade verkligen skulle tacka ja för han är en snäll och go person, en som säkert ville hjälpa barn som har det svårt. Han tackade ja. Efter ett tag kom en person in på mitt rum och sa att jag inte fick ringa till kontakter, även chefen sa; -kanske efter att provanställningen gått ut och jag var fast anställd, då kanske de kunde titta mellan fingrarna om jag inte fick budgeten att gå ihop. Fattade ingenting, var de inte glada att jag fick in pengar till de här barnen, tyckte det verkade konstigt. Jaha, tänkte jag, jag körde igång och ringa, en aning irriterad. Varför säger man olika saker? Sålde sen inget på 3 dagar, men på torsdagen (igår) sålde jag över budgeten.
Igår fredag hade jag på morgonen nästan bestämt mig, att jag skulle avsluta mitt jobb, men var inte helt säker. På morgonmötet hände en sak som fick mig att bestämma mig. Vi skulle få besök av "expertpanelen", de som ska besvara frågor på hemsidan tror jag det var. Det var Dahl & Dahl (de som startat upp ROFUB och anlitar Pool Media, vilka jag träffat förra fredagen), Benny Haag och någon mer tjej. Vår chef sa att hon skulle presentera oss när de kom, men bara 3 av oss, de som hade börjat innan mig. Hon sa; "-de ska ju vara lite speciella", tittade på mig och pekade på de andra 3. Jaha, tänkte jag, så jag är inte speciell då, vad är jag då? Inte speciellt pedagogiskt sagt. Själv hade jag tagit med denna 4:e person för att hon skulle känna sig som en i gänget som de vill att man ska känna sig som. Kände mig inte värd speciellt mycket där jag satt. Sedan gick var och en till sitt rum och började ringa. Sedan efter ett tag knackade det på min dörr, det var chefen, hon sa; -det är ju kaffe och tårta, Benny Haag m. fl har ju kommt. Okej, tänkte jag, va nu då? Jag kom in där till fikat sist av alla, hälsade på "expertpanelen" med Benny Haag (skådisen), kände mig en aning dum. Naturligtvist trodde jag att jag inte skulle vara med eftersom hon sagt så. Kände mig en aning förvirrad där jag satt. Sedan när vi gått in på våra rum och skulle börja jobba igen sa jag till chefen att jag ville prata med henne. Sa direkt att jag hade bestämt att jag inte passade för detta, att jag inte kände mig bekväm. -Nejmen, du som var så duktig, va tråkigt!! Men hon ville inte att jag skulle tala om för de andra förrän mötet var slut, det kunde ju bli starka känslor. - Nej det tror jag inte, sa jag, tror inte det blir så starka känslor. Hon ville nog bara inte att de som kom, "expertpanelen" skulle få veta att jag slutat, de visste att jag sålde bra eftersom chefen sa det förra gången de var här.
Har faktiskt googlat nu i efterhand om Pool Media eftersom jag tyckte allt verkade så mystiskt, det skrivs mycket om dom. Men jag vill säga till er som köpt av mig, att det i alla fall är en bra grej som "Dahl & Dahl Prevention och beroendecenter" ska göra, det är mer att jag tycker inte själva Pool Media verkar vara så seriösa, lite för Amerikanskt för min smak när det gäller personalen, det känns inte bra, en aning känslokallt vid val av personal.
6 personer kom och testade en vecka var och några av dom sålde faktiskt. Undrar om det är deras sätt att tjäna pengar??
Men jag träffade jättegulliga personer på min avdelning, speciellt min coach som själv varit maskrosbarn och tjejen (säger inget namn) i rummet bredvid mig som var så gullig och omtänksam. Er hade jag gärna träffat någon annanstans :-)).
torsdag 29 oktober 2009
Känner mig inte bekväm...
Den här bloggen skapade jag för att skriva om "att leva här och nu", vilket jag inte gör just nu känns det som. Jag kan inte få fram den känslan alls, känner mig inte bekväm med det jag gör, jag håller på med något som inte är jag. Vad håller jag på med, försöker jag lura mig själv, försöker jag skapa något som inte går att skapa? Det blir ju inte bättre heller av att jag varje månad blir en klimakteriehäxa, helt tappar självförtroendet och det sociala.
Jag som vill må bra och hittade just det, börjar nu backa bakåt igen, varför? Jo, jag kände att jag började känna mig onyttig efter 2 månader som arbetslös, kände mig som ett mähä som inte gjorde nån nytta. Ändå hade jag bestämt mig, jag skulle få andra människor att må bra, skapa självhjälpsgrupper för människor som mått som jag, dvs haft ångest av något slag. Nu när jag mår bra ville jag hjälpa andra att må bra, för det går att bli fri från panikångest. Jag skulle börja arbeta med massage (går nu en massagekurs) för välbefinnandet, även gå en kurs i "hot stone massage", ha avslappningsbehandlingar för dom som bara vill varva ner och få känna sig ompysslade, och vet att jag kan det.
Då ringer de från Pool Media och undrar om jag fortfarande är intresserad av att jobba där, om jag kan komma på en anställningsintervju. Jag blir förstås tacksam och tackar ja, fast jag innerst inne vet att det inte kanske passar mig. Blir erbjuden provanställning efter en testvecka och sitter nu där och ringer och ringer i ett rum, med utsikt över en parkeringsplats.
Måste ta en funderare, eller måste jag det egentligen??
Typiskt mig..
Jag ser allt bra i allt, man kanske skulle kunna kalla det en aning blåögd. Nu låter det nog dumt, men jag tror jag har gjort ett misstag. Mina nära blir nog en aning trött på mig när jag återigen hoppar på något som jag sen inte avslutar, men jag klarar det nog inte, klarar nog inte att sitta i ett rum från klockan 8 till fem och bara ringa och ringa dagarna i ända och fråga folk om de vill sponsra pengar. Det är en bra grej dom ska sponsra, men av ca 150 telefonsamtal är det kanske, om man har tur, 2 stycken som nappar på det, vissa dagar inga alls. Som den här veckan, då sålde jag inga ordrar på 3 dagar, hur upplyftande är det?
Dessutom tar kroppen stryk, får huvudvärk, får ta huvudvärkstabletter varje dag. Sover dåligt på nätterna, är det värt det, NEJ.
tisdag 27 oktober 2009
Oj, oj, oj.....
Mitt nya jobb är väldigt intressant, det är en väldit god sak vi arbetar för. Gå gärna in på ROFUB:s hemsida och läs, väldigt bra :)! Jag har fått så många trevliga arbetskamrater, dessutom känner man sig väldigt välkommen, vilket betyder väldigt mycket.
Förresten, va skönt det var när det var ljust när man gick ut med hundarna kl 6 i morse, stor skillnad, trodde nästan att jag hade tagit fel på klockan ;). Men det var desto mörkare när man gick ut genom jobbets dörrar kl 5, usch, va mörkt!!
Nu ska jag sätta mig framför tv:n och bara glo, ta det lugnt och slappna av, inte göra någonting. Det som inte känns bra är att Bizzy inte verkar må så bra, har kräkits i natt och nu på dagen, måste nog ringa veterinären om det inte går över i morgon.
fredag 23 oktober 2009
Fattar ingenting!!
Annika Östberg har suttit 28 år i fängelse i USA för dubbelmord och sitter fortfarande inspärrad, medan Biljana Plavsic som sitter inne för massmord på tusentals människor under kriget på Balkan nu ska släppas efter 6 år på Hinseberg. Mord är ju mord, förstår inte hur man kan ta livet av en annan människa, förstår inte hur det kan vara sån skillnad, hur kan man släppa en person som har varit med och utfört en sån fruktansvärd handling som att mörda så många människor????
torsdag 22 oktober 2009
Börjar känna mig varm i kläderna
Det som är lite jobbigt är att det känns som jag har ett headset på huvudet hela kvällen, vet inte riktigt hur jag ska få bort den känslan, undrar om det försvinner efter hand.....:)??
tisdag 20 oktober 2009
Plastikoperationer
Jobbar...
Återkommer i slutet på veckan för att tala om hur det har gått, får jag fortsätta eller inte? Första veckan är en testvecka, de kollar om man klarar jobbet eller inte, sedan får man se....
söndag 18 oktober 2009
Här var det livat....
lördag 17 oktober 2009
Tänk om...
fredag 16 oktober 2009
Nytt jobb
onsdag 14 oktober 2009
Älgjaktsvecka
Min minsta dotter är hemma från skolan så då får jag sällskap, skönt att sitta och prata vid frukosten. Hon satt och läste Hundsport och undrade om jag inte skulle öppna ett hunddagis, hon menade på att man kunde skicka ut enkäter i Frövi och kolla intresset. Men sedan kom vi fram till att man måste gå en kurs för att ha hunddagis, så det tål att tänkas på, men jag tror det skulle vara bra.
Ryggen är inte bra än, ska på behandling i morgon bitti hos en kille i Örebro som jag brukar gå hos, Thomas Holmberg, han brukar få ordning på mitt problem. Nu är jag helt stel ända upp i nacken, jag har gått för länge och trott att det ska gå över av sig självt, vilket det naturligtvist inte gör, :(. Så nu har jag inte varit ute och gått mina långpromenader på en hel vecka, och det känns ju inte bra. Tänkte prova idag på morgonen att gå, men det får nog vara kom jag på sen, risken är nog stor att jag spänner mig ännu mer, kallt som det är. Jag kanske går ut senare på eftermiddagen. Jag får nog hitta på något annat att göra här inne istället, kanske skriva lite på min bok som jag håller på med. Ja, skratta ni som vill, men det är jättekul, jag älskar ju att skriva. Den handlar om en tjej som är i min ålder som har haft panikångest länge och förstår inte vad det beror på, men så en varm sommardag så kommer det en bil upp på deras gård, en tjej kliver ur bilen och hon tror att det är en försäljare som beter sig konstigt. Efter ett tag visar det sig att det är en tjej som presenterar sig som hennes syster. Spännande va? Man får verkligen ha fantasi när man skriver, leva sig in i känslor, se miljön runt sig, ja man lever sig verkligen in i nuet när man skriver, det är jättekul måste jag säga. Jag har ett mål att det kommer ta ca 1 år att skriva klart boken, sen vet man ju inte, men på ett ungefär. Så det får nog bli att skriva lite idag, tror jag.
Ha en bra onsdag alla bloggvänner!!
söndag 11 oktober 2009
Oj va jag skriver, men jag gillar det..
Dags att sluta skämmas!!
Ett omvärldsanalysföretag (United Mind) har gjort en undersökning om skam och kommit fram till att vi Svenskar mest skäms över att vara dåliga föräldrar. Och då kan man ju undra vad de menar; att man känner skam för barnen att man varit en dålig förälder eller om man skäms för andra föräldrar för att man är en dålig förälder?
Brené Brown som skrivit en bok om kvinnor och skam (M-Magasin är en tidning för mogna kvinnor) menar på att man inte ska se skammen som något privat, utan det är samhällets förväntningar på oss som gör att vi känner skam, hur du ska vara, hur du ska se ut.
Man bör skilja på:
"Skam när du känner att det är fel på dig, att hela du är ett misstag.
Skuld är när du känner att du har gjort något fel, att du har begått ett misstag.
Förlägenhet är något snabbt övergående. Du känner att du har gjort bort dig. Men det är inget allvarligt.
Förödmjukelse är när du känner att någon förminskar dig men du själv håller inte med."
(Brené Brown)
Jag kan hålla med om att skammen försvinner nog mer och mer ju äldre man blir, jag tex. bryr mig nog inte lika mycket om vad folk tycker om mig som jag gjorde förr, jag har nog blivit lite mer avslappnad. I och för sig så kan nog det gå i perioder, livet går ju hela tiden upp och ner :-)).
Men det stämmer nog detta med skamkänslan/förälder, jag kan nog fundera mycket på hur jag är som förälder, men det gör nog alla föräldrar på ett eller annat sätt. Skamkänsla är nog bra i måttlig mängd som Brené Brown skriver, den är bra som ett hinder så man inte gör illa andra människor, men blir den en börda för att man ständigt går med skamkänslor då är det inte bra, då bör man göra något åt det.
En liten fundering bara efter att ha läst M-Magasin (Mogen Attraktiv Pionjär).
Ha en skön söndag!!
Första dagen ute!
Det var inte lätt att fånga honom på bild kan jag säga :-)).
fredag 9 oktober 2009
Jakthundar och familjehundar
Oj då!!
Ryggont :(
Jaha, hur blir det här nu, man vet inte från gång til gång, antingen går det över efter ca 1 timme eller så kan det ta över 1 vecka innan värken försvinner. Jag har fått veta av en kille jag gått och fått behandling av att det antagligen är min SI-led som är problemet, många tror att det är ischias eller diskbråck. Brukar ha ett sånt här ryggskott 1 gång/år, men nu är det andra gången i år.
Jag vet ju att jag inte ska göra rörelser som gör att jag tänjer ut leder och ligament för mycket eftersom jag är överrörlig, men inte så lätt att tänka på det. Man gör ju det man måste i den situation man befiner sig i, satt som en groda på govet samtidigt som jag hängde över Roxy för att kunna klippa den där tassen som hon inte ville ge mig under sig. :)) Får skylla mig själv.
Har tagit 3 st 25 mg:s voltaren, men känner mig bara bedövad i kroppen, har lika ont i ryggen för det. När min pappa ringde och skulle höra hur det var med mig och jag sa att jag tagit 3 st Voltaren sa han; -det är för mycket! Och när min man kom hem sa han likadant, han hade hört min pappa berätta om 3 Danska idrottsmän som hade dött av för stor dos av Voltaren, hjälp. Kände genast hur kroppen började domna bort :)).
Så nu ligger jag här i sängen och skall kolla på en film på datorn, har varit uppe och rört på mig, vet att man ska göra det så man inte stelnar till, men jag är lite trött av tabletterna, vilka jag tagit helt i onödan känner jag :o..
torsdag 8 oktober 2009
måndag 5 oktober 2009
Snurre vår hittekatt (tack Petra!)
Hundar är härliga, speciellt när dom sover ;-)!!
söndag 4 oktober 2009
Bullbak
fredag 2 oktober 2009
Lejonet Christian, återföreningen (du behöver en näsduk ;))
Måste berätta vad det handlar om först. Två killar i London köper loss en lejonunge som hittats bland exotiska djur på Harrods i London (låter mysko) som dom sedan tar hand om för att återföra till Afrika. De lämnar honom hos en man där som hjälper Christian att anpassa sig bland de vilda djuren. Efter ett år återvänder de två killarna till Afrika för att se hur det gått för lejonungen, vilket är det man får se sedan när lejonet kommer springande och kramar om dom.
Fredag m. städ och lite annat
När man läser om drömmar så symboliserar "hus" dig själv. Så jag tolkar den här drömmen med att jag vill få in lite mer ljus i mitt liv. Fönsterna var väldigt höga och smala i drömmen, undrar vad det betyder? Kanske jag har för snävt liv, för lite intressen och för lite umgänge? Kanske det finns för smala öppningar i mitt liv, vilket gör det svårt att komma ut i livet, kanske åldern har betydelse där, det kanske finns för "smalt" (för litet) utbud med jobb mm? Ja, detta med att tyda drömmar är inte lätt, men ibland är dom så tydliga.
Nu är jag inne i en sådan där jobbig PMS-period, då jag förvandlas till en klimakteriehäxa. Jag vill inte, försöker verkligen stå emot, men vad hjälper det, lite kanske. Det värsta är att jag vill helst inte synas när jag blir sån här, vill helst springa genom Ica utan att behöva prata med nån :(. Jag får sånt dåligt självförtroende när jag är sån här, konstigt hur det kan bli?? Men jag måste säga att det har blivit bättre sedan jag började med mina lååånga promenader varje dag, då tillverkas det mer serotinin och man blir gladare och tillfreds. Jag känner mig inte alls lika deppig nu så det är skönt :)).
torsdag 1 oktober 2009
Kan inte fatta det!!
Idag blev det den dagliga promenaden med mina kära hundar, en långpromenad på nästan exakt 1 1/2 timme. Jag känner att promenaderna stärker både kropp och knopp, många idéer får man under promenaden.
Igår var jag till arbetsförmedlingen på återbesök, det ska man ju göra då och då, uppdatera sig. De tyckte att jag skulle gå in på deras hemsida och kolla efter jobbcoacher, det kan ju vara en bra grej även om jag har en liten idé på vad jag kanske ska göra. De kanske kan hjälpa mig lite med det.
Nu ska jag sätta igång och baka.
Ha en bra dag alla bloggvänner!!
tisdag 29 september 2009
måndag 28 september 2009
Måndag morgon
Ja, så nu är jag mormor, känns en aning overkligt, men jättekul. Jag ska få komma och se den lilla i dag på eftermiddan när de kommer hem. Ja, de kommer hem redan nu på eftermiddan, ska bli så spännande!!