Jobbade delad tur igår, halv 8 till halv 1, sedan halv 4 till halv 10. Det går bra, båda turerna går så fort när man väl har börjat jobba.
Jag blir fundersam ibland när jag jobbar med vissa äldre, funderar på hur jag själv kommer att ha det när jag behöver hjälp. Kommer man att ha samma chans att kunna bo hemma i sin egen bostad även då? Ibland undrar jag varför de gamla vill bo kvar i sitt hem, en del är ju så fruktansvärt ensamma, hos vissa är vi bland de få som kommer på besök. Trodde när jag började på hemtjänsten att jag skulle ta med mig jobbet hem och tänka på de ensamma gamla, men det har gått bra, gör faktiskt inte det. Kan väl säga ibland när jag kommer hem att jag kan tycka synd om de gamla som är ensamma, men sen funderar jag inte längre. Man måste släppa jobbet när man kommer hem!!
Skulle skjutsa min son och hämta en bil i fredags eftermiddag. Vi skulle till Örebro och när jag åker dit brukar jag ta den lilla vägen förbi Lyckevallen, men denna dag så gjorde jag inte det, utan tog stora vägen mot Axbergshammar. Pratade med min dotter i telefon som precis ringde och frågade vart jag var, - i Ervalla, på väg in till stan, svarade jag. Då får jag se en polis stå på vägbanan. - Nej, en polis, hej då, sa jag och stängde av telefon. Kan ju inte sitta och prata i telefon samtidigt som jag åker dit för fortkörning, det vore just snyggt. Polisen vinkade in mig och upplyste mig om att jag åkt 14 km för fort på en 50-väg. Helvete, såg pengarna flyga iväg så här före jul. Vet ju att det är jättedyrt att åka för fort nu för tiden. Fick gå ur bilen och ställa mig i kö, det var fler som åkt fast. När det var min tur fick jag antingen erkänna att jag åkt för fort och få böterna med mig hem, eller neka och det blir en procedur med en räkning hem sen i alla fall, så jag valde det första. Fick även blåsa för att se om jag var nykter och fick sedan min böteslapp på 2.400 kr. Känns som att jag kastat bort pengarna, roligare kunde man ju haft för dom, man kunde ju köpa fina julklappar för dom. ÅH, MAN BLIR SÅ ARG, SÅ JÄKLA ONÖDIGT!!! Medan jag stod där och polisen skrev min böteslapp blev en bil till stoppad och fick se att det var en kille från Frövi. Hörde att han körde lika fort, en kilometer saktare. Han klev ur bilen och sa: Hej Ann-sofie, så där trött som man låter när man är irriterad på sig själv när man gjort en klumpig grej, lite ironisk också kanske. Ja, hej du sa jag, kul detta för jul och visade min fina bot.
Jag har ju sagt att du inte ska köra så fort, sa min yngsta dotter och min äldsta bara skrattade, tack för det :-)). Min son som satt med i bilen sa; -Du skulle ha följt din kvinnliga intuition och kört den andra vägen och flinade lite, det har jag börjat gjort, göra det jag först tänker på!! Hur ofta hör man en 19-årig kille säga så? Han tyckte nog synd om mig, men sa sedan; dra på nu, vi har bråttom!! När jag pratade med min yngsta dotter sa jag att min kära man inte kommer bli så glad, så hon behövde ju inte säga nåt förrän...., - han vet det nog redan, jag råkade säga det! Jaja, så är det nu i alla fall, inget att göra åt, 2.400 kr åt fanders!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar