lördag 29 oktober 2016

Ojoj, vilken intensiv dag igår. Först hade jag jobbat natt till kl 9, sedan iväg till Solvalla för att starta Texa. Tyvärr så blev det galopp så vi åkte hem direkt efter loppet lite besvikna, mest för Texas skull. Det är ju något som inte stämmer, antingen ett knä eller nåt bak i skinkan. Det konstiga är att veterinären inte ser det i defileringsvolten, t o m jag såg hur hon nickade lite med huvudet då, då har hästen ont någonstans. Jag och min man skulle vilja att hon fick läka i en månad eller så, få gå i en större hage och röra på sig utan någon träning alls. Men tränaren är ju också delägare och är med och bestämmer,  så vi får se vad det blir.

                   Jag till vänster.

Sedan när vi kom hem hade jag 40 minuter på mig att duscha och göra mig iordning, jag och en kompis skulle på Lena Ph:s show. Det var så jättebra 😃. Hon berättade om sig själv, lämnade verkligen ut sig om sina relationer och skvallerpressen.

torsdag 27 oktober 2016

Idag gick jag av mitt sista pass denna vecka, hoppas på en lugnare vecka nästa vecka. Pga brist på vikarier så har vi fått hjälpas åt i vår arbetsgrupp då en varit sjuk och är fortfarande,. Min första vecka har varit intensiv för att bara ha en halvtidstjänst; fredag 9-18, lördag 14 till kl 18 på söndagen (28 tim), tisdag 9-18, onsdag 9-18, torsdag 18-9. Sedan gick jag introduktion tisdagen 18-20.30 och onsdagen 7.30-11.30, sammanlagt har jag på ca en och en halv vecka varit på jobbet 76,5 timmar. Hoppas, hoppas jag bara behöver jobba mina ordinarie dagar nästa vecka :-). Som högpresterande, högsensitiv  och extrem empatisk person så känner jag att jag redan ger för mycket av mig själv, det märker jag genom av att jag lever mig så in i personen, när jag inte är där så hör jag hans röst hur han skulle säga saker i olika situationer, det är som han är med mig hemma, jättekonstig känsla, och jag vet inte hur jag ska få bort det. Det kanske är så att jag måste skydda min aura både innan jag åker dit och när jag åker därifrån? Ska prova det, såhär kan det inte vara :-).
I tisdags var jag till Texa och masserade henne igen, när jag masserade nacken verkade hon tycka det var jätteskönt, stod med mulen nästan nere vid golvet. Det är bra, då stretchar hon även ryggen. När jag var klar skulle hennes andra ägare och även tränare ge henne laser igen. Jag ledde henne längst in i stallgången till en trång plats med värme som hänger från taket. Jag gick in med henne och hon vände så fint åt det håll som annars brukar vara helt omöjligt, helt fantastiskt :-). Hon reagerade på vissa ställen, bla på höger  sida vid manken. Så i morgon när hon ska starta på Solvalla hoppas vi att hon är mjuk och fin så hon kan springa fullt ut i kurvorna :-).

Vi har även köpt Back on track-täcke och även ett som täcker halsen, det ska bli intressant och se vilken verkan det ger :-).


Terapeutiskt täckeFrämjar muskeluppvärmning eller återhämtning.Ökar blodcirkulationen Får nervösa och spända hästar att slappna avReducerar inflammation och svullnadFrämjar återhämtning mellan träningspassenReducerar mjölksyra i musklernaDubbel bogknäppning Låga kryssgjordar Svansskydd med rem Halsöppning förstärkt med fleece. (www.horze.se)



lördag 22 oktober 2016

Nu har jag jobbat två introduktionsdagar, en dag (9timmar) och så är jag inne på ett dubbelpass (ett dygn) just nu. Det var lugnt, lite nervöst att jobba natt, tänk om jag inte vaknar ifall det skulle hända nåt? Men jag är väldigt lättväckt, så det är nog inget att oroa sig för.
Idag var jag och försökte massera Texa, det gick sådär, hon var lite uppspelt för jag och min man hade tagit med morötter och hon var helt glupsk,mkunde inte stå still, ville bara ha utav min man så han fick gåmundan ett tag för hon blev så glad och sugen på morötter varje gång han visade sig så hon stod inte still :-). Jag hade heller inte heller så mycket tid eftersom jag skulle iväg och jobba, så det blev bara lite småmasserande. Får nog ta och umgås lite mer med henne för hon tycker om när man håller på med henne, det märks :-).
Hon är anmäld till Solvalla på fredag den 28:e, det ska bli spännande att se om min massage och Ingers laser har gjort någon verkan.

torsdag 20 oktober 2016

Texa Rico

Idag ringde vår tränare till Texa Rico, hon har även blivit som en kompis eftersom hon även äger Amerone, min fd foderhäst. Hon sa att vi skulle behöva göra något med Texa, hon är inte bra, det är något som stör henne eftersom hon ofta börjar gallopera i kurvorna. Hon ville jag skulle komma dit och känna om hon har några spänningar. Jag åkte dit och tog in henne i stallgången och kände direkt att det var någonting i nacken på höger sida. Det går inte att ta in henne i en box tex om man vill att hon ska ställa sig med huvudet utåt, och då gå runt åt vänster håll, hon vägrar. Jag tryckte på punkter och masserade, provade sen att ta tag i svansen och i grimman och böja huvudet åt vänster mot magen. Det gick inte alls första gången, men när jag behandlade nacken några gånger så blev det bättre och bättre, sedan fick jag till och med in henne i den trånga hovslagarutrymmet längst in i stallet, och då fick jag henne att vrida sig åt vänster som hon tidigare vägrat, så härligt :-)!! Man märker så tydligt att hon tycker om att bli ompysslad, som om de förstår att man vill hjälpa, hon stod med huvudet långt ner vid golvet när jag höll på, hon var så tålmodig då, men inte senare, då visade hon även det motsatta :-).
Sedan longerade jag henne för att se om hon fortfarande hoppar med frambenen när hon sprang i vänstervarv, i början gick det bra, såg jättebra ut. Men efter ett tag började hon visa att hon har ont någonstans och jag såg eller kände att det satt runt höften, ner mot låret och ner mot knähållet. Jag tog in henne igen och kände där, vilket hon reagerade kraftigt på. Min kompis och tränare ,gav henne laser på stället runt höften, hon reagerade så mycket på det så hon skulle bita mig hela tiden, så det märktes att det gav effekt. Så nu ska hon ge ultraljud några gånger tlll tills hon inte reagerar nåt mer. Ska bli intressant att se nästa gång jag kommer dit om hon är bättre :-).


måndag 17 oktober 2016

Nytt jobb

Jag har fått ett nytt jobb som personlig assistent, femtio procent. Jag ska börja mitt första pass på fredag så det blir spännande, verkar jättebra :-).!
Jag ska gå på introduktion i morgon och på onsdag så det känns väldigt snabbt, men huvudsaken att det kändes bra på intervjun och träffen med personen jag ska vara hos :-).
Det blev lite tokigt först, jag hade sökt för en deltidstjänst och första kontaktpersonen och jag kom överens om femtio procent, men vid intervjun visade de mig en sjuttiofem procents schema. Tyckte då det såg bra ut och allt annat kändes så bra så jag sa att det såg inte så farlugt ut, men då när jag kom hem och visade min man tiderna så fick han slag, det blev 177 timmar eftersom man har sovande jour, det blev lite skillnad från halvtid till detta. Så jag meddelade samma em/kväll att det skulle jag inte orka med. Så nu efter lite turer så har vi kommit överens och det är jag jätteglad över, ska bli kul att komma igång och få jobba lite. Äldreboendet har jag sagt ifrån, de hade för många vikarier och för lite jobb :-).
Så i morgon gäller det, känns lite pirrigt faktiskt :-)!!
Jag återkommer i morgon om pirret i magen var befogat eller inte :-).

fredag 14 oktober 2016

Utmattningsdepression

Läste idag på Fb om en läkare som drabbats av utmattningssyndrom.
Jag drabbades av utmattningsdepression runt år 2000, sålde i samband med det hotellet vi drev i två år, blev sjukskriven i ca 1 1/2 år tror jag det var, det var så längesedan nu och åren går så fort. Nu i efterhand förstår jag att jag började jobba alldeles för tidigt. Varför berodde på att jag inte ville vara sjuk, kände mig helt enkelt värdelös, och många frågade ofta vad jag gjorde, antagligen för att de ofta såg mig ute bland folk mitt på dagen, och jag såg nog pigg och glad ut då eftersom det var då jag orkade ta tag i mig själv och ta mig till affären. Det behövdes bara att en person frågade och såg lite frågande ut så åkte självförtroendet ner en bit igen. Jag undrade varför jag inte kunde vara som alla andra, pigg och arbetsför. Då hade jag inte hört talas om detta tillstånd förut, kände ingen som mådde som jag. Efter det har jag hoppat runt som timvikarie inom både dagis, skola och som vårdbiträde. Samtidigt hade jag panikångest.
Eftersom jag är en högsensitiv person så läste jag in andra människor, kollade in dem, vad tänker dom om mig nu osv. Detta tog en enorm energi så det gjorde inte mitt tillstånd bättre direkt. Många talar om utmattningsdepression/utmattningssyndrom av att man jobbar för mycket och har mycket runt sig, att hjärnan aldrig får vila, men även vi som är "funderare" , som i alla fall jag har analyserat och oroat mig mycket, som är högkänsliga har nog även en stor risk att drabbas även om man inte har ett högpresterande jobb. Då går hjärnan på högvarv, natt som dag med många vakna timmar.
Nu har jag äntligen lärt mig sortera och mår bra, jag tar hand om mig på ett helt annat sätt än tidigare, sedan tror jag att när jag blivit äldre så ser jag saker på ett helt annat sätt :-).
En liten tanke bara så här på fredagen :-)!!
Trevlig helg!!

onsdag 12 oktober 2016

Jag älskar Amerone, hästen som jag har varit fodervärd åt i två år nu och som till våren ska få ett föl, och som nu är tillbaka till sin ägare för att gå med sina gamla hagkompisar där det även finns en till märr som ska ha föl. När hon blev betäckt var det  meningen att hon skulle vara kvar hos mig till fölningen , och gå med min fjording jag köpte som sällskap till Amerone, men som hade så svår fång att vi fick avliva honom. Nu i efterhand förstår jag att han hade kronisk fång och inte såg det i början. Så vi lät Amerones hagkompisar som hon går med nu komma till oss och beta av hagen i somras, och sedan flyttade vi som sagt alla när betet var slut. Så nu är det tomt här hemma, men jag åker och hälsar på och umgås vid hagen. Rida på henne vill jag inte, jag tror inte hon har tillräckligt stark rygg för att jag ska rida på henne nu, jag tror att en person på max 50 kg är lagom för henne. Jag har haft känningar när jag ridit på henne att hon nigit till ibland. Jag har mest kört henne, och det märks på henne att hon tycker det är kul.
Det värsta med henne är ovissheten, om jag kommer få köpa henne eller inte, jag skulle få det förut men det har ändrats pga att hennes senaste föl ser bra ut som travare, vilken vi är delägare i, och då kanske vill ta mer föl av henne. Framtiden får utvisa det. Men nu ska jag börja mocka hennes box när de börjat fått vara inne och så umgås jag med henne vid hagen :-).

tisdag 11 oktober 2016

Jaha, då ska jag summera en dag till i mitt liv :-). Jag skulle egentligen på jobbintervju i dag kl. 10.00 men det blev framskjutet till i morgon pga sjukdom, det ska bli så spännande samtidigt som det naturligtvist är nervöst. Men jag kan ju bara vara mig själv, och det är ju ibland inte så lätt när man är lite nervös :-). Jag har sökt som personlig assistent, det har jag aldrig varit förut så jag hoppas det är ett jobb som passar mig. Det är ju lite speciellt, man ska klicka med hela familjen, och jag hoppas och tror att det ska göra det för jag vet vem det är, och dom är enkla trevliga människor. De frågade när jag sökte hur mycket jag ville jobba, och jag sa 50 procent, och det passade bra. Man arbetar i en grupp fast man turas om och jobbar ensamma i skift. Ska jag vara ärlig så tror jag det blir jättebra :-)!!
Jag har varit och mockat i stallet som Amerone finns, hästen som jag är/var fodervärd åt, jag vet interiktigt hur det är nu när hon är tillbaka i sitt stall och dräktig. Hon är tillsammans med sina gamla stallkamrater och är låtsasmamma till ett föl som har sin mamma i samma hage, han tyr sig till Amerone och hon skyddar honom mer än vad hans mamma gör :-).
Så nu var jag där idag och mockade, det är så avkopplande och jag saknar det nu när det inte finns några hästar här hemma. Jag hälsade även på vår delägarhäst Texa Rico, världens finaste häst. Tycker lite synd om henne som får stå i en liten hage, hon och hennes kompis skulle behöva få springa av sig lite mer känner jag i hela kroppen. Men jag kna inte påverka det, och det känns lite tråkigt :-(. Jag tror att hästar, speciellt högpresterande hästar behöver röra sig mycket för attslippa skador på leder och ligament, har läst det och det är ju helt logiskt. Jättejobbigt att känna så mycket!!!!
Jag har även varit i Lindesberg och köpt strö till mina höns och tuppar, ska göra storrengöring i morgon....om det inte händer något annat förstås :-). Min yngsta dotter var med och vi sprang på min kusin med hennes dotter,så vi tog en fika på Frosths kafe', jättetrevligt :-)!
Det var min dag idag, och så har det blivit några promenader med hundarna förstås :-).



fredag 7 oktober 2016

Herregud hur har jag skrivit i förra inlägget; Det värsta är även att jag blir irriterad på de som inte sköter om och ger sina djur det bästa, blir nästan arg på dem, och det är ju inte bra, alla sköter vi våra djur olika. 
Det låter ju jättedumt, som om jag sköter om mina djur bäst, och det vet jag att jag inte gör förstås. Roxy till exempel, hon måste jag snart åka iväg och få hjälp att klippa klorna på, dom har alltid varit långa och svåra att få ner, även veterinären klipper inte så mycket, sista året har det varit hopplöst, hon säger ifrån, det har hon aldrig gjort tidigare. 
Nej, vi är alla olika och sköter om våra djur så gott vi kan.

Jag funderar ju på att köpa häst, men vet inte riktigt om jag klarar av det känslomässigt, jag blir så extremt engagerad i hästarna så det blir jobbigt, tänker hela tiden hur dom mår och har det, trivs de? I längden är det fruktansvärt påfrestande. Varför kan jag inte vara lite mer avslappnad angående sånt, bara kunna köpa ett par hästar och sen bara tycka att det är trevligt?

söndag 2 oktober 2016

Jag vet snart inte vad jag ska göra med min högkänslighet, jag klarar snart inte av att vara bland djur, speciellt inte djur som inte är mina och som jag inte kan påverka om de inte trivs och mår bra. Det är jättejobbigt, jag blir så frustrerad. Jag kan även ligga på kvällen och tänka på bla alla hundar i världen som far illa, som blir misshandlade av människor som vill visa sin makt och som mår bra av att plåga djur, det gick så långti mina tankar häromkvällen så jag nästan fick panikångest. Mycket tack vare bilder och filmer folk lagt ut på fb.
Detta tar så mycket energi från mig så det känns som jag vill sluta vara där det finns mycket djur på samma plats, tex travstall och travbanor. Det värsta är att vi är delägare i en travhäst som vi åker runt och startar, och där ser jag hästar som kan bli så vårdslöst behandlade utan känslor, då undrar jag hur de har det hemma i stallet. Jag måste nog börja skydda mig igen, men det är svårt, jag glömmer det, dessutom tycker jag inte det hjälper när det gäller djur, det känns som de kryper in under mitt skinn.
Det värsta är även att jag blir irriterad på de som inte sköter om och ger sina djur det bästa, blir nästan arg på dem, och det är ju inte bra, alla sköter vi våra djur olika.