Vill ju bara vara nyttig...

Usch, nu har jag sagt till en massa att jag har fått ett jobb, och var jätteglad för det fast jag kanske innerst inne tvekade om det verkligen var ett jobb som passar mig. jag vet att man ska vara glad för ett jobb idag, men detta var så långt från mig man egentligen kan komma tror jag.

Jag hade bestämt mig för att satsa på "avslappningsbehandlingar", dvs massage och hot stone-massage till människor som är stressade eller som bara behöver en stunds avkoppling, så jag började en massagekurs. Som tur var slutade jag inte med den utan fortsatte, jag ville det ifall jag inte skulle trivas med jobbet som telefonförsäljare. Jag hade sökt jobb på Pool Media i augusti för jag tänkte att det kunde kanske vara något. De ringde i alla fall torsdagen för 2 veckor sedan och frågade om jag kunde komma på intervju dagen efter. Javisst, sa jag och åkte då dit på fredagen. Avdelningschefen där jag skulle vara var jättetrevlig, tyckte det kändes bra. Hon sa att jag skulle jobba för ROFUB, Riksorganisationen för utsatta barn. Jag skulle vara 1 bland de 5 första av 24 som är med från början i ROFUB, om någon frågade vart jag jobbade skulle jag säga att jag jobbade för just ROFUB, inte Pool Media. Tyckte redan där det verkade mystiskt.
Jag började "testjobba" på måndagen, och det gick bra direkt, sålde så jag klarade budgeten. Andra dagen frågade jag om jag kunde ringa till kontakter som jag hade, -javisst, bara du känner dom väl sa min chef. -Ja, det är klart din farsa ska slänga in en 10.000 kronors sa en annan och skrattade. Va bra, tänkte jag då, kan ju då ringa någon ibland om jag känner att jag inte får ihop budgeten, dessutom tyckte jag ju att det vi skulle jobba för var jättebra. Jag tycker fortfarande att det är en jättebra sak dom ska satsa på, gå ut och undervisa lärare så de hittar de barn som finns i klasserna som har föräldrar som missbrukar. Sålde under veckan ordrar både till egna kontakter och efter UC-listan, alla tyckte det gick bra och peppade mig. Min chef sa att jag kanske inte skulle ta alla kontakter på en gång, men jag sa att jag känner många som har företag, och att jag bara ringer någon då och då.

I måndags ringde jag en kille som jag känner och som har ett företag och som jag anade verkligen skulle tacka ja för han är en snäll och go person, en som säkert ville hjälpa barn som har det svårt. Han tackade ja. Efter ett tag kom en person in på mitt rum och sa att jag inte fick ringa till kontakter, även chefen sa; -kanske efter att provanställningen gått ut och jag var fast anställd, då kanske de kunde titta mellan fingrarna om jag inte fick budgeten att gå ihop. Fattade ingenting, var de inte glada att jag fick in pengar till de här barnen, tyckte det verkade konstigt. Jaha, tänkte jag, jag körde igång och ringa, en aning irriterad. Varför säger man olika saker? Sålde sen inget på 3 dagar, men på torsdagen (igår) sålde jag över budgeten.

Igår fredag hade jag på morgonen nästan bestämt mig, att jag skulle avsluta mitt jobb, men var inte helt säker. På morgonmötet hände en sak som fick mig att bestämma mig. Vi skulle få besök av "expertpanelen", de som ska besvara frågor på hemsidan tror jag det var. Det var Dahl & Dahl (de som startat upp ROFUB och anlitar Pool Media, vilka jag träffat förra fredagen), Benny Haag och någon mer tjej. Vår chef sa att hon skulle presentera oss när de kom, men bara 3 av oss, de som hade börjat innan mig. Hon sa; "-de ska ju vara lite speciella", tittade på mig och pekade på de andra 3. Jaha, tänkte jag, så jag är inte speciell då, vad är jag då? Inte speciellt pedagogiskt sagt. Själv hade jag tagit med denna 4:e person för att hon skulle känna sig som en i gänget som de vill att man ska känna sig som. Kände mig inte värd speciellt mycket där jag satt. Sedan gick var och en till sitt rum och började ringa. Sedan efter ett tag knackade det på min dörr, det var chefen, hon sa; -det är ju kaffe och tårta, Benny Haag m. fl har ju kommt. Okej, tänkte jag, va nu då? Jag kom in där till fikat sist av alla, hälsade på "expertpanelen" med Benny Haag (skådisen), kände mig en aning dum. Naturligtvist trodde jag att jag inte skulle vara med eftersom hon sagt så. Kände mig en aning förvirrad där jag satt. Sedan när vi gått in på våra rum och skulle börja jobba igen sa jag till chefen att jag ville prata med henne. Sa direkt att jag hade bestämt att jag inte passade för detta, att jag inte kände mig bekväm. -Nejmen, du som var så duktig, va tråkigt!! Men hon ville inte att jag skulle tala om för de andra förrän mötet var slut, det kunde ju bli starka känslor. - Nej det tror jag inte, sa jag, tror inte det blir så starka känslor. Hon ville nog bara inte att de som kom, "expertpanelen" skulle få veta att jag slutat, de visste att jag sålde bra eftersom chefen sa det förra gången de var här.

Har faktiskt googlat nu i efterhand om Pool Media eftersom jag tyckte allt verkade så mystiskt, det skrivs mycket om dom. Men jag vill säga till er som köpt av mig, att det i alla fall är en bra grej som "Dahl & Dahl Prevention och beroendecenter" ska göra, det är mer att jag tycker inte själva Pool Media verkar vara så seriösa, lite för Amerikanskt för min smak när det gäller personalen, det känns inte bra, en aning känslokallt vid val av personal.
6 personer kom och testade en vecka var och några av dom sålde faktiskt. Undrar om det är deras sätt att tjäna pengar??

Men jag träffade jättegulliga personer på min avdelning, speciellt min coach som själv varit maskrosbarn och tjejen (säger inget namn) i rummet bredvid mig som var så gullig och omtänksam. Er hade jag gärna träffat någon annanstans :-)).