Idag satt vioch pratade vid middagsbordet om allt möjligt, det är bland de tider på dagen som vi verkligen umgås, vilket jag tycker är viktigt. Vi har sagt att vi ska äta middag varje dag ihop så man får höra vad de gör på jobbet och i skolan mm, dessutom är det kanske ett bra sätt att få dem att äta hemlagad mat istället för snabbmat. De är ju så stora nu så de börjar ju "klippa av navelsträngen", vill vara mer för sig själva. På kvällarna ser man dem knappt eftersom vi har tv-rum på övervåningen också, ser dem springa förbi i hallen när de skall hämta något att äta i köket. Brukar gå upp och prata med dem när de sitter och tittar på tv för att umgås, men jag antar att de tycker att jag är jobbig då. Har diskuterat det där med min dotter en gång, att det känns konstigt, att man är i samma hus fast man knappt ser varann. Men jag kommer ju ihåg att man tyckte det var skönt att vara för sig själv när man var i den åldern.
Känns lite jobbigt när man vet att de snart kommer att flytta hemifrån allihopa, min äldsta har ju redan flyttat för längesen (var 17 år). Min mellanpojke blir ju 20 år i år så han är väl på väg hemifrån snart, jobb och allt har han ju redan och det ska man vara glad för. Min yngsta dotter som är snart 18 har pojkvän i Örebro så hon är ju också borta flera dagar i veckan, då blir det tomt. Men, men så är det ju bara, bara att gilla läget, man slipper ju i alla fall ha det där dåliga samvetet man hade när de var små och man jobbade mycket, nu klarar de sig själva, något positivt finns det ju med allt.
Min dotter sitter bredvid mig och bläddrar bland en massa gamla kort som jag lånat av min mamma för att scanna, vi hittade en bild på henne när vi var i Sälen, ser ni vem hon är lik, Ernst Hugo Järegård? Nyvaken förstås!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar