Jag har så svårt att veta vad som är bäst och vad jag ska göra, jobba inom äldreomsorgen eller lägga ner det och ta hand om hemmet och alla djuren så jag får vila min kropp och ta det lugnt ett tag igen. Jag vet att jag har haft det problemet tidigare, jag hoppar på ett tmvikariejobb, får ont i kroppen och blir så stressad av att inte veta hur jag kommer jobba, kan ju egentligen inte planera någonting. Fast jag har faktiskt gjort det den sista tiden, lagt in frisör, behandling hos Cambody (massage) mm, struntat i att planera så det kommer på samma dag för att underlätta med jobbet. Skulle behöva vara hemma en hel vecka för att komma ikapp med städning, tvättning och röjning i alla skrymslen här hemma. Sedan känner jag att jag inte kan lägga ner hundra procent på att ta hand om och njuta av mina djur, vilket var meningen när jag senast köpte min fjording. Jag tror jag skulle kunna bli sjukskriven med alla mina symtom, diskbråck, whiplash, blodprov som visat någon slags reumatism (mjukdels), men jag vill inte vara sjukskriven, jag är rädd att jag kan bli nekad att hålla på med mina hästar då. Det kanske inte fungerar så :-). Jag har dagar då jag har värk i kroppen, kan knappt resa mig ur soffan när jag satt mig och svårt att vrida mig när jag ligger i sängen av stelhet och smärta. Jag mår faktiskt bäst när jag är i gång, men sen kommer den jobbiga tröttheten som hänger ihop med smärtan. Just nu har jag jätteont i fotlederna, kan knappt vicka fötterna upp och ner, går då som en anka känns det som, liksom vaggar :-).
Nej nu ska jag inte vara så negativ, jag har det så bra, värre kan man ha det, men det är skönt att få skriva av sig lite :-).
I dag var jag hos min kompis som har travhästar, där är vår travhäst som vi är delägare till. Vi stod och pratade vid boxen där en märr står, hon ska få föl om 1- 3 veckor. Helt plötsligt när vi står där börjar det komma en värmande känsla i hela kroppen, den sprider sig neråt och stannar som en värmande kudde under fötterna, sån otroligt skön känsla, jag blev helt lugn. Så jag blev helt tyst, och även min kompis blev tyst. Hon kanske fick samma känsla :-).
Jag ska gå en fortsättningskurs i djurkommunikation i maj, eftersom jag är högsensitiv, otroligt empatisk och känslig så känner jag in mycket hos djuren. Det kan vara väldigt jobbigt ibland, jag kan gå på stan och få ögonkontakt med en hund och få en känsla, eller en häst som jag möter på travbanan. Senast idag fick jag en känsla för en häst som stod i en box på travbanan i Romme, jag tror han var blyg när jag kom fram till honom, men att han ville ha kontakt. När han blev lastad vände han sig om och kollade rakt på mig, det var tur att jag visste att han hade en snäll ägare annars hade jag tänkt på hästen länge efteråt :-).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar