Jag är 51 år snart, har alltid gett 110 procent på de jobb som jag haft....förutom nu då när jag blivit lite äldre och klokare :-). Jag har som jag tidigare skrivit om på min hemsida www.panikangest.dinstudio.se varit utbränd och även haft panikångest i många år. Min man har sagt många gånger att jag inte behöver arbeta, men som jag är, en person som varit och fortfarande till en viss mån tänker mycket på vad andra ska tycka. Jag vill inte att folk runt mig ska tycka att jag är arbetsskydd, lat eller bortskämd. Så nu hoppade jag på ett jobb igen som timvikarie, vilket inte är det bästa för mig med stressproblem, att man alltid känner sig jagad, telefon kan ringa när som helst. Men nu har jag sagt ifrån några gånger pga att jag helt enkelt inte orkat, det har tagit stopp i hjärnan ett par gånger, jag har inte kunnat koncentrera mig pga stressade situationer, och då blir jag rädd både för min skull och för jobbet. Det har inte varit några farliga siguationer, men jag känner att det barkar åt fel håll.
Så nu ska jag tänka efter ordentligt, försöka att inte bry mig om vad andra tycker även om det är svårt :-). Jag tycker faktiskt att jag har lite att ta igen på de 110 procenten som jag lagt ner på tidigare jobb, det borde snart gå jämt ut :-).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar