Måste få spy galla ibland!!

Kom hem från jobbet idag och kände mig en aning sliten, pms:ig och allmänt trött. Känns som att jag skulle vilja spy på allt ibland, men jag ska väl inte gnälla, jag har ju nyss fått ett jobb, vilket är svårt i dessa tider :-o. Man ska vara tacksam för att man har ett jobb!! Men det är bara det att för några år sen när jag mådde dåligt av panikångest pga stress så lovade jag mig själv att jag aldrig mer skulle jobba i ett kök. Som kock måste ju allt liksom klaffa, man kan ju liksom inte slappna av förrän maten har kommit ut, har man glömt någon, smakar maten illa, är maten tillräcklig varm? Även om det för det mesta är lugnt just där jag är så känns stressen av i alla fall. Jag blir så fruktansvärt påverkad av just känslan av att "inte veta", alla "måsten", om allt har klaffat. Det är kontrollbehovet som spökar!! Om man kunde tänka som min man och säkert många andra ; "man behöver inte vara världsbäst på allt, man måste kunna göra fel ibland", men det är inte så lätt när man sätter ribban så jäkla högt vid allt man ska åstadkomma. Min man frågade mig senast idag när jag ojade mig; -ska du slå något världsrekord, eller??

Ibland måste man få känna skit, det är väl inte så konstigt, men det är kanske inte så bra att komma hem och sprida negativt omkring sig, andra kan bli påverkade. Men vem ska man då berätta för hur man känner sig, ska man behöva begrava det inombords så man går och mår dåligt istället? Nej, ibland önskar man att man var en "eldig spanjorska" (ursäkta) med rätt att få visa sitt heta temperament :-)). Man kanske skulle göra som Ronja Rövardotter, gå ut i skogen och skrika av sig lite. Men jag har lärt mig av någon eller läst någonstans att man ska visa sina känslor för någon, inte bara visa sin ilska när man är ensam, eller gråta i sin ensamhet, det gör ingen verkan, man mår inte bättre av det.