En man skrev i Allehanda idag om känslor, att vi här i Sverige har så svårt att tala om känslor och hur man mår när man träffar bekanta. Träffar man någon man känner i affären och den frågar hur det är så svarar man "bra" även om man kanske inte känner så, man kanske mår dåligt av olika anledningar. Jag tror att man inte vill belasta andra med sina problem, om man kanske är nedstämd för stunden, man är rädd för att den man träffar ska tycka att man är jobbig som pratar om negativa saker. Sen beror det kanske på vem som frågar, känner man den personen väl kanske man säger som det är, men inte alltid, ibland svarar man "bra" av bara farten, av gammal vana, det har liksom blivit en slags hälsningsfras.
Många vill nog heller inte släppa in andra för nära in på livet, man vill kanske inte känna sig sårbar inför andra, inte erkänna att allt inte är som det ska. Men har man fått någon kroppslig sjukdom då är det fritt fram att tala om hur man mår.
Ha en trevlig kväll, för det ska jag ha, kanske tar ett glas vin och lite ost och kex, är ledig i morrn!! :-))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar