Mitt lilla barnbarn (1 dygn gammal)!!

Måndag morgon

Vaknade klockan halv 8 i morse, tittade ut genom fönstret och ser solen skina. Kliver upp ur sängen, klär på mig ett par bekväma byxor och en lagom varm tröja för en långpromenad med hundarna. Går ut i hallen och sätter på mig min nya svarta vindtäta väst, sedan går jag in i köket och tar fram min MP3 och sätter den i öronen. Tar på mig skorna men tycker mig höra ett ljud, vad var det? Telefonen ringer, skyndar mig och svarar. - Hej mormor, hör jag i andra änden samtidigt som jag hör barnskrik i bakgrunden. Det är Robban, min dotters sambo som ringer och talar om att jag har blivit mormor klockan 10 i 8 nu på morgonen. Kan inte hålla mig, glädjegråten stockar sig i halsen, kan knappt få fram ett ljud. - Va roligt, får jag till slut fram, sedan blir det svårt att prata. Får sedan prata med Madde, hon har den lilla ligger vid bröstet, hör henne skrika, vilket härligt ljud :)!! Hon var trött Madde, det hade tagit lite tid, men allt är bara bra!
Ja, så nu är jag mormor, känns en aning overkligt, men jättekul. Jag ska få komma och se den lilla i dag på eftermiddan när de kommer hem. Ja, de kommer hem redan nu på eftermiddan, ska bli så spännande!!

Mycket kul att göra på Facebook!!

Har gjort en bild av mig själv, ett "cartoonpicture" på Facebook, rätt kul men svårt!

Duktig och snygg!!

Sitter i soffan och kollar på Nyhetsmorgon där de pratar om utbrändhet och stress, hur olika man hanterar stress bla. Då tänker jag på VAD som kan göra en stressad. Jo bland annat att man måste vara så duktig och snygg hela tiden. Det ska helst vara skinande rent hemma dagarna i ända samtidigt som man ska se fräsch och pigg ut, vem klarar det i det långa loppet, egentligen??

Många klarar av det genom hela livet medan andra klarar av det ett tag, vad beror det på? Jag tror det beror på att de som klarar av det genom hela livet också tar hand om sitt dopamin (ett hormon för humöret, sk välbehagshormon), dvs gör saker som är lustfyllt, njuter av livet mellan all stress. De kanske går och får massage en gång i veckan, tar en chokladbit då och då, tar hand om sig själv, kanske är så starka att de struntar i vad alla tycker och tänker. Sedan finns det de som inte tar hand om sig själv alls, bara stressar utan att tänka på det lustfyllda som vi behöver för att klara av vardagen, de tänker hela tiden på vad omgivningen ska tycka om hur de ser ut, hur det ser ut hemma hos dem. Att se snygg och smal ut är även ett stort stressmoment för många. Att sedan få se Lizzie Miller,20 år och modell, sittandes nästan naken på en bild, bara för att visa hur en "normal mage" ser ut gör en glad. Denna bild sitter nu på vårt kylskåp.

På Nyhetsmorgon sitter de även och pratar om "hemmafruar", att kvinnan borde få arbetstidsförkortning pga att de flesta är "hemmafruar" även när de jobbar (enligt Gudrun Schyman). Regina Lund sa att kvinnan kanske skulle behöva "bara" vara kvinna och få slappna av, ta hand om barnen osv, inte behöva "klara av" så mycket. Enligt "Ett liv i balans" så står kvinnor för 2/3 av stressrelaterade sjukskrivningar, det beror på att de har längre arbetsdagar eftersom de flesta även tar hand om hemmet, dessutom är kvinnan mer noggranna med detaljer, vilket nog jag tycker stämmer :)). Tänk bara allt torkande med disktrasan, allt plockande med prydnadssaker, kläder, blommor mm, mm. Usch, nu känner jag mig som en äkta feminist, men det är jag inte. Sedan kan man ju vända på det hela, männen då som skall helst kunna meka med bilar, helt kunna rusta ett helt hus osv. Ja, det är tur att vi alla är unika, att vi alla har våra små olika personligheter. Nu ska jag ta mig en kexchoklad, fylla på mitt dopamin så jag klarar av resten av dagen på ett mer behagfullt sätt :)). Dopamin, dopamin, dopamin.....

Måste även tillägga att Regina Lund har en tidning som heter "Tillit", där de bara skriver om positiva nyheter, alltså inga negativa som handlar om krig mm. Hon varken tittar på nyheter på TV eller läser tidningar där negativa nyheter visas.

Avslappnade Roxy och busiga Bizzy

Mycket har blivit gjort!!

Vår källare börjar snart se ut som en källare, mycket har vi gjort för att det ska bli bra, mest min man då som slitit under vinterhalvåret. Och nu har snart sommaren gått och vi hoppas att vi ska få mer arbetslust att göra klart allting. Så nu har jag ägnat mig åt att måla trappen som min man rustat och fogat kaklet i vårt nya badrum som min man har gjort så fint, det kommer att bli kanonbra!! Han är så duktig, och en bastu har han hunnit med att bygga. Så i vinter kan vi relaxa och ha det skönt:).

Lars Winnerbäck, "Får liksom ingen ordning"

Söndag!

Kom idag på att jag skulle ta och skriva till vårt fadderbarn som vi har nere i Indien. Läste först det senaste brevet jag fått av henne och fick se att hon redan är 16 år. Hon heter Lakshmi och vi har haft henne som fadderbarn sedan hon var 8 år. Hon är väldigt söt och det är kul att få rapport om henne och hennes familj varje år med fotografier på henne själv, samt en bild på hela familjen. Just nu läser hon polyteknik, vilket har med olika tekniska saker att göra vad jag kan förstå, kanske någon annan som vet lite mer detaljerat?? Hon skrev i senaste brevet att hon nu går i 10:e klass, vilket låter mycket tycker jag, men det är ju som i Sverige. Jag skriver på engelska och det blir ju som det blir, det är ju inte ofta man använder det Engelska språket. Jag hoppas hon förstår vad jag skriver :).
I det senaste brevet tackade hon för "the skippingrope", jag var tvungen att slå upp vad det betydde, hopprep.. skickade jag verkligen att hopprep sist? Hoppsan, det är bara det att hon är ju 16 år, kanske inte så kul att få ett hopprep när man är så gammal, ungefär som att Hanna skulle ha stått och hoppa rep för 2 år sedan :). I och för sig så var det nog ett år sedan hon fick paketet, men ändå. Tänkte faktiskt inte när jag skickade det att hon redan var så gammal, vi har ju bara kontakt ca 1 gång/år, stackars hon, hon måste ha skämts och blivit besviken när hon öppnade paketet. Men det är säkert någon av syskonen som fick användning av det, de är ju 4 stycken som är yngre än henne. Typiskt, borde kanske ha läst och tänkt till lite innan jag skickade hopprepet :)). Denna gång skickar jag lite nya kort på oss, då kanske hon förstår mig, jag har ju liksom blivit några år äldre :)).

Snart mormor!!

Uj vad tiden går, på måndag ska jag bli mormor om tiden stämmer, men det är väl inte så troligt, de flesta förstföderskor brukar ju gå över tiden. Jag längtar verkligen tills de ringer och säger att jag måste komma och ta hand om R:s barn för att de måste till BB, vad pirrigt!!

Det känns samtidigt väldigt overkligt att jag ska bli mormor, kan liksom inte fatta det, jag känner mig liksom inte så gammal som en mormor ska vara, eller som man vill vara, en mormor som går omkring med förkläde och pular i hemmet hela dagarna, en mormor med rosor på kinderna. Men rosor på kinderna det har väl de flesta mormödrar nu för tiden, men kanske inte av bullbak utan av för mycket arbete. De flesta moderna mormödrar idag har ju knappt tid att ungås med sina barnbarn för arbetet tar ju nästan all tid, sedan är det allt annat som ska göras på fritiden, det är golf och kurser och en massa som ska göras. Ja, det är inte lätt att få tiden att räcka till!Bild från Pia Niemis bok "Boken om mormor och morfar, tyckte den liknade mig och min man som snart blir "plastmorfar".

Lördag!

Underbart väder, solen skiner, lite kallt så här på morgonen men vad gör det? Man får lust att hålla på i trädgården, men det är redan fixat det mesta, det som jag har glömt är att ta in Änglatrumpeten och Lagerträdet, hoppas nu bara att de klarat sig.
Vår hittekatt Ville börjar känna sig hemma nu (tror jag), leker på golvet fast hundarna är inne, väldigt bra, fräser om de blir för närgångna.
Ska göra ett par tavlor idag av tyg som jag spänner upp på ramar, det blir faktiskt riktigt fint, hittade tyg på Ikea som passar perfekt i vår gäststuga där tavlorna skall hänga.

Min man har fullt upp med att göra snus, snuset har nu snart varit i ugnen i 2 dygn, tur att vi hade en liten ugn som han kan ställa i uthuset för det luktar otroligt starkt. Han hade ställt in tobaken i ugnen när den stod i gäststugan först, och där fick det stå i 1 dygn, det var bara det att sonen med 3 kompisar igår kom för att spela in musik i studion där inne och det luktade apa, han hade glömt ta ur ugnen därifrån innan vi åkte till Lindemarken, hihihi. Stackars dom, de fattade inte vad det var som luktade så.

Panikångest!!

När jag lyssnar på Lars Winnerbäcks text "Jag får liksom ingen ordning", så vill jag bara säga; Tack! Han skriver såna texter så man blir så rörd, han skriver såna ärliga texter, texter som många säkert känner igen sig i. Satt och tittade på Skavlan ikväll och Lars Winnerbäck sjöng sin nya låt. Man får rysningar när man lyssnar på hans texter.
Jag har mått så bra och MÅR bra idag, förutom att någonting hände idag när jag och min man var på Lindemarken, jag fick världens panikångestattack. En attack som jag inte har haft på över 1 år. Jag kände innan vi åkte att jag var fruktansvärt trött, lika trött och spänd som jag var den första gången jag fick min första panikångestattack för över 20 år sedan. MEN, jag tänkte; "det går över". Men det blev bara värre och värre ju längre tid vi var på marken, jag blev yr, kände som jag skulle svimma, det gungade under fötterna. Sen kände jag att det inte gick längre, adrenalinet brände i kroppen, kändes som luften höll på att ta slut, jag höll på att tappa kontrollen fullständigt. Jag tog tag i min man och sa att nu får jag en riktig panikångestattack. Han sa åt mig att gå en sväng eftersom vi precis stannat och pratat med hans son och barnbarn, men jag sa att jag ville inte gå själv för jag kände hur jag höll på att tuppa av. Han följde med mig och vi gick mot kiosken vid järnvägsstation, jag höll på att svimma så jag fick böja mig ner. Kände att paniken ökade och blev rädd, vad skulle hända nu? Vi fortsatte att gå mot kiosken, han gick in och köpte en cola och jag följde sakta efter, kände att paniken avtog, likaså den jobbiga andningen. När jag fått i mig lite cola så började det avta och likaså spänningen i kroppen. Jag har gått runt nu i ett par veckor och varit superspänd i kroppen, känt att något är på gång, men kunnat hantera det. När panikångesten gick över så försvann all spänning också, det var som att någonting behövde ventileras. Sedan mådde jag bra igen, som om ingenting hade hänt, verkligt märkligt!

Så söt, så söt!!

Lilla Ville/Harry (har inte döpt han än) verkar trivas hos oss, inte speciellt rädd för våra hundar heller, sitter till och med stilla när stora Roxy och Bizzy kommer fram och vill nosa. Hoppas ingen saknar honom för jag vill gärna behålla honom, men jag ska sätta upp lappar på Ica och Spar utifall någon sitter hemma och undrar vart han tagit vägen. Börjar fundera på om han inte har något med den låda som jag fann nere vid Frövibron förra veckan, han hade nämligen synts till där nere innan han hittades vid Mätstugan vid Korsnäs. I såna fall undrar man ju vad han har varit med om.

Kattunge upphittad!

Idag vid lunchtid ringer min dotter som är i skolan och undrar om jag kan ta hand om en kattunge som de tagit hand om på mätstation vid Korsnäs. Det är vår granne som bor bredvid oss som jobbar där som hade hand om den just nu. Jag fick hennes telefonnummer och ringde dit. Det var en 8-10 veckorsunge de hittat, en grå och vit, jättesöt. Lite tilltufsad och skitig. Åkte då och hämtade den. Den var lite rädd i början när vi åkte bil, men när vi kom hem så hoppade den lilla direkt upp i kattställningen som vi har i köket efter vår andra katt som blev påkörd för några veckor sedan. Jag gav han/hon mat (vet ej könet än) och den åt med god aptit. Den verkar inte speciellt vild av sig, mer tam så jag undrar nu om någon känner igen denna lilla katt, eller om någon vet om någon saknar den. Den sitter just nu och tvättar sig på stolen under köksbordet och verkar nöjd med tillvaron.

Promenader och vardagslunk!!

Nu har mina dagliga långpromenader tilsammans med mina hundar på mellan 8 kilometer och 1 mil blivit till en vana som jag nu inte kan vara utan. Känner också att jag blir starkare och starkare, så jätteskönt. Det blir som ett gift som jag inte kan vara utan :). Det är ju inte sämre av att det är sånt underbart väder, jag kan bara gå och gå hur långt som helst känns det som. Jag blir pigg och allt annat känns så mycket enklare, så att tvätta bilen idag blir en lek samtidigt som jag lyssnar på Winnerbäck i MP3:n.

Massagekurs

Ikväll har jag börjat på massagekurs på Studiefrämjandet i Örebro, en kurs som verkar vara bra så här långt. Idag tränade vi på strykningar och knådningar, samt hade lite teori. Det är mycket att tänka på; när det är bra med massage, när man inte bör massera osv. Jag har gått på massagekurs för 8 år sedan så jag ville uppdatera mig lite.
När man börjar på någon kurs eller nåt så brukar det alltid vara med någon som man känner igen, denna gång en tjej som jag inte kan komma på vart jag har träffat någonstans. Det värsta är att hon är väldigt bekant, känns som att jag har jobbat med henne. Jobbigt det där, man funderar och funderar men det sitter långt inne. Får väl försöka luska ut det nästa gång, man vill ju inte börja fråga så där på en gång, och kanske jag kommer på till nästa gång. Hoppas bara inte det är under någon pinsam situation jag har träffat henne:-))...

Mässa

Idag var jag i kyrkan för att se när vår kyrkoherde Jimmy Åkerfeldt blev ny kontraktsprost här i Bergslagen, det var speciellt att se. Dessutom tog jag nattvarden, det har jag inte gjort sedan jag tog konfirmationen. Det är skönt att sitta i kyrkan, att lyssna på Jimmy när han pratar, han pratar enkelt och vardagligt om saker som är bra att tänka på, tex om meningsskiljaktigheter. Alla tycker och tänker vi, och alla måste vi få ha olika åsikter om saker och ting och även få uttrycka dem.

Jaha, då startar vi lite smått med vår lilla självhjälpsgrupp, den blir för tillfället i Örebro eftersom ett par har svårt för att åka bil. Det ska bli jätteintressant att träffa personer som sitter i den situationen som jag satt i för ett antal år sedan, på ett positivt sätt förstås.
Vi kommer att fika och sitta och prata, blir kanske inte som den klassiska självhjälpsgruppen eftersom vi bara är 3 med mig just nu. Vi får se hur det utvecklar sig, men det ska bli spännande.

Just nu har jag städat och plockat klart här hemma, skönt att ha det klart till i morgon så man bara kan ta det lugnt och skönt, vädret är toppen så det känns lite tråkigt att vara inne, men snart drar jag ut i solen.

Vi hittade en låda...

I morse var jag som vanligt ute och gick med mina hundar, denna gången gick vi stora vägen från vibyn ner mot Frövi. Där intill kanten låg det en papperslåda som det stod "innehåller djur" på, "hanteras varsamt, skyddas mot starkt sol och kyla" , tror det stod så ungefär. Det var hål i lådan så jag såg att där i var sågspån. Blev lite fundersam där ett tag, fanns det något i lådan för hundarna blev väldigt till sig, men antagligen var det bara lukten som lockade till sig deras iver. Lådan var lika stor som en bananlåda. Jag tittade i lådan, men där var inget. Man kan ju undra varför denna låda låg där efter vägkanten, och vad hade hänt med djuret/djuren som var i lådan????

Det var ungefär på samma ställe som jag hittade min katt som jag hade för många år sedan, det var 1985, kommer ihåg det för jag var ute och gick med min äldsta dotter i barnvagn. Vi var på väg hem då jag hörde en katt som jamade under bron som går över Fröviforsån. Jag tittade ner och får se en liten bur som var gjord av trä och nät, den var lika stor som en bananlåda den också. Inuti den buren satt/låg vår katt som varit borta i flera dagar. Buren var så ordentlig gjord, den hade ett lock med hasp. När jag tog bort haspen och öppnade locket drog vår katt i sån fart hemåt så jag såg bara bakdelen på honom en kort stund. Jag blev helt förstörd, någon hade kastat ner buren med vår katt från bron antagligen men missat vattnet så buren landade vid sidan om på land. Buren låg vid vattenbrynet så det var inte långt ifrån. Jag var så jäkla upprörd och ledsen att jag skrev till Allehanda med en insändare, men den kom aldrig med, tyvärr. Jag förstår inte hur elaka människor kan vara, hur man kan behandla djur på detta sätt, plåga djur som inte kan försvara sig. Jag hade ju mina misstankar om vem det kunde vara, men eftersom man inte är helt säker så kan man ju heller inte gå på den personen.

Jag hoppas att djuret som varit i lådan vi hittade i morse kanske var en kanin eller nåt som djurägaren tagit upp i knät inne i bilen istället för att den skulle behöva vara i lådan. Jag hoppas att djuret lever och mår bra!!

Motion

Jag har börjat med låååånga promenader igen med hundarna på morgnarna, jätteskönt. Behöver komma igång ordentligt, men det tar ett tag innan kroppen kommer igång. När jag sedan är hemma och har setat en liten stund gör det så förbannat ont nästan överallt, speciellt i fötterna, ländryggen och benen, kan knappt gå. Så nu ska jag prova med att gå varje morgon och se om det går över.

Jag går upp ca 7.00, sedan bär det iväg på en 1 1/2 timmes promenad, lagom att sedan komma hem och äta frukost. Jag har en runda som är jättebra, inga bilar så långt ögat når, hundarna kan gå hur dom vill utan att behöva tänka på att gå åt sidan.

Idag träffade vi på ett gäng får, de var så roliga. Först blev de rädda när Bizzy och Roxy började skälla, de for iväg av bara farten. Men helt plötsligt så stod de där igen allihopa och glodde på oss, de var väl en ca 10-15 st, stod där med öronen på skaft och tittade som små fån :-). Sedan började hundarna skälla igen eftersom fåren tittade så på dem, och fåren iväg igen, man såg bara bakdelarna på dem när de sprang över en kulle, sedan var de borta. Vi fortsatte, jag vände mig om och där såg jag några huvuden som stack upp igen, kikandes på oss. Det såg så kul ut.

Snart kommer Madde och ska äta frukost med mig, ska bli så kul att prata lite...