Att vara högkänslig är en personlighet, inte en diagnos, så jag har varit det hela livet och när jag tänker tillbaka så hade det nog varit lite lättare för mig om jag vetat vad det innebar tidigare än för bara några år sedan, ungefär fem 🙂. Som hsp känner man in mycket, för mig känns det som vissa saker bara suger sig fast på mig och jag kan inte sluta tänka på vissa saker, som detta med djur tex. Ta hästen tex som jag skrev om i förra inlägget, en ensam ponny, rätt ny i stallet hamnar själv i en hage där alla andra hästar runt om har kompisar, han har ingen att få gå nära och skapa kontakt med, och dessutom inte få det som är väldigt viktigt: mat och vatten. Har han inga kompisar i hagen borde han ju få det han kan sysselsätta sig med i varje fall, MAT. Stackars lilla vän, de väljer inte oss människor, de gör allt för att vara vän med oss och så blir de behandlade så 😢. Jag är inte världens bästa men .....djuren får inte välja sina ägare.