Livsnjutare

Det viktigaste är inte hur länge man lever, utan hur väl man lever!!

Läste den meningen på http://www.livsnjutare.org/, en bra mening, och värd att fundera på.

Jag kände att jag njöt av livet när jag igår efter att ha ätit god mat la mig bredvid min man i soffan, tittandes på en film och visste att alla barn och barnbarn hade det bra, och att hundarna nyss varit ute och gjort sitt kvällskiss. Den känslan slår mycket, känslan av trygghet och avslappning på samma gång. Att bara ligga där med ett glas vin i handen (eller alkoholfritt naturligtvist) och bara vara och känna dåsigheten komma krypande.

Man behöver ju som sagt inte göra så stort av saker för att kunna njuta av livet, att vara livsnjutare kan ju bara vara en sån enkel sak som att sätta sig ner i fåtöljen med en god bok, eller varför inte en promenad i skogen och bara vara, se allt det gröna, kanske plocka lite svamp.

Förut när jag tänkte på en livsnjutare, då såg jag framför mig en man med cigarr eller pipa i mun, sittandes med en bok och att glas konjak på en balkong någonstans. Nu ser jag istället mig själv liggandes i en soffa bredvid min man utan en känsla av vare sig panikångest eller oro.