tisdag 3 april 2012

Jag vet att jag måste stå ut...

Nu börjar jag misströsta igen, inga massagekunder på två veckor, det står verkligen stilla just nu. Och har man inga kunder, ingen inkomst.
Jag har haft mailkontakt med arbetsförmedlingen, vill ju ha något att göra, klarar inte av att inte jobba och inte ha ett socialt liv. Funderar på att hoppa på det arbetsförmedlingen erbjöd mig förut, att gå med i en grupp och hitta en praktikplats som kan leda till ett jobb. Det var nog dumt av mig att hoppa av det och tro att massagen skulle fungera. Om jag hittar en praktikplats kan jag ju ha massagen vid sidan av.
Fler har sagt att det tar 2-3 år att få ett kundunderlag, men då måste jag ju ha ett jobb också annars klarar man sig ju inte. Klarar oss gör vi väl, men det är ju det sociala livet jag vill åt, vem vill gå hemma och ingenting göra, inte jag i alla fall?! Och inte blir jag yngre heller, det blir ju svårare att få ett jobb ju äldre man blir..:-).

Jag tittar på arbetsförmedlingens hemsida och där är det mest sälj-, personlig assistent- och lärare/förskollärare som finns att söka. Jag har jobbat med bara fysiska jobb den senaste tiden, restaurang, städ och hemtjänst. Men det är så nu att jag har läkarintyg på att det är inte bra för mig eftersom jag har diskbråck och förslitningsskador i nacke och rygg. Men det känns som det enda jag kan, vad gör man då, börjar plugga igen? Det känns lite sent nu, men en praktikplats som kan leda till jobb vore bra. Jag vet att massagen inte är bra heller, men jag trodde faktiskt det kunde fungera, men det känns när jag haft några stycken samma dag.
Jag vet att jag är dum som hoppar på en massa saker som jag inte borde, men man blir lite desperat när man har varit hemma sjukskriven som jag var hela förra sommaren, och nu känns det som jag är där snart igen.

Det är denna känsla av onyttighet som känns jobbig...

2 kommentarer:

Min Skattkammare sa...

Jag förstår att det är tärande när inget händer. Och bara gå omkring sysslolös är ingen drömtillvaro....även om många strävar dit.
Försök att föreställa dig.....var och i vilket sammanhäng tror du att du skulle trivas bäst? Vad är det som får livsandarna i dig att få ny fart? Jag vet att du är begränsad och därför lite vingklippt, då kan man nästan ha glömt vad som är roligt.....men försök! :o)
Hoppas att du hittar en mening i tillvaron. Och kom ihåg....all belöning är inte i form av pengar (om ni klarar er ändå) så kanske något annat meningsfullt kan fylla dina dagar i väntan på "det rätta".
Önskar dig en riktigt Glad Påsk!
Stor kram
Kicki

Ann-sofie sa...

Tack Kicki, va snäll du är med dina fina råd..:-)!
Jag ska ta till mig dom,försöka tänka lite mer positivt, det går ju lättare och lättare ju skönare väder det blir ute, och mer finns det ju att göra hemma i trädgården....:-)!!

Kram