fredag 17 juni 2016

Nu protesterar min kropp känns det som, så här ont och stel har jag inte varit någon gång förut, det känns som jag jobbar i riktig motvind just nu. Att gå upp på morgonen är så jobbigt, det tar emot så mycket så jag får verkligen tvinga mig upp. Sedan ut och fodra hästarna, Tulle ska ha hö i hönätet i skogshagen, det ska fyllas och bäras dit, allt medan min kropp är så stel och den smärtar vid minsta rörelse, och armarna är värst just nu. Skulle någon peta på mig på morgonen så skulle jag skrika högt. Tulles päls var full med strö så jag tog borsten och borstade honom, jag får mjölksyra i armarna bara efter några tag med borsten, att lyfta upp armen och svepa den åt sidan går knappt. Sedan skulle Tulle ledas till skogshagen, en sträcka på ca 50 meter, stark som han är så stoppar han ner huvudet och börjar beta gräset efter vägen, jag orkar helt enkelt inte hålla emot, men mest beror det mer på smärtan, rätt stark är jag egentligen :-). Eftersom han inte får äta så mycket grönt pga att han fick fång i våras så måste jag bråka med honom och dra bort han från gräset och in i hagen, det känns i hela kroppen, jag mot en stark hungrig fjording :-).
Sedan tar jag ut Amerone, min fina foderhäst, det går så lätt, hon får gå i stora beteshagen i anslutning till skogshagen, så de kan ha närkontakt med varandra.

Sedan är det dags att mata hönsen och gå ut med hundarna, på morgonen en promenad på endast ca 2 kilometer. Då har jag även där en stark hund Roxy och en mindre Rollo. Roxy hon kan helt plötsligt bara tvärvända eller slita i kopplet och ner i diket för att ta en sork. Hon väger ca 25 kg och hon blir som en tung sten, hon bara tvärnitar ibland så det sliter tag i hela min kropp även då. Det är inte bra, värken jag har i kroppen är förmodligen fibromyalgi vad en läkare sa till mig för ett tag sedan och även en naprapat har uttalat sig om. Jag vet att det är det, så här ont som jag har och alla andra symtom stämmer på mig vad gäller fibro.

Jag har inte velat erkänna det fullt ut eftersom jag är en persom som älskar att jobba med kroppen, jag älskar mina hästar, hundar och mina andra djur jag har. Men jag känner nu att jag måste göra nåt för jag känner att det bara blir värre. I bakhuvuddt har jag även en sjukgymnast uttalande för ca 15-20 år sedan. "Ska du må någorlunda bra i kroppen när du blir äldre så kan du inte arbeta så mycket med armarna som du gör nu". Det är bara såna yrken jag haft och jobba med hästar är ju kanske inte det ultimata. Så nu har jag "nästan" bestämt mig, jag får nog lämna tillbaka min foderhäst, i alla fall under tiden som hon ska få föl (hon är ev dräktig). Hur jag ska göra med Tulle är det största dilemnat, antingen hyra in oss i stallet där Amerone komner ifrån eller få någon som vill ta hand om honom åt mig. Jag sa när jag köpte honom som sällskapshäst till Amerone att han inte skulle behöva flytta nåt mer, att mitt stall skulle bli hans sista, han är ju 19 år. Antagligen får han flytta till Amerones stall för jag tycker så mycket om honom. Är det någon som läser detta och känner någon som har ett bra ställe till en fjording som måste gå på magert bete eller skogshage på sommaren får gärna höra av sig, men det måste vara riktiga djurvänner :-). Jag har även Hedemorahöns och Dvärgcockin som jag skulle vilja hitta nya hem till.









Inga kommentarer: