I morse ringde min mans telefon kl. 8.15, det var hans syster, hon ville tala om att svärmor hade gått bort tidigare i morse. Det lät så otroligt overkligt när hon sa det. Hon ringde precis när jag skulle åka ner till affären för att köpa mig något att äta på jobbet.
Jag blev fruktansvärt ledsen, jättejobbigt att åka till jobbet, och sedan att hålla sig från att gråta när tankarna på henne dök upp emellanåt. Jag ville inte säga något till brukaren, tycker att han har nog med sitt, jag vet inte riktigt hur jag skulle förhålla mig till det, vad berättar man och vad berättar man inte när man jobbar som assistent. Egentligen borde jag kanske sagt något, för jag var ju inte speciellt glad under dagen även fast jag försökte hålla mig som vanligt. Men många tysta stunder blev det under bilturen vi tog idag.
Så nu är jag helt slut, både i huvudet och i hela kroppen, det beror nog på spänningen och hela grejen. Det var jobbigt att ta adjö, känns konstigt att aldrig mer få träffa henne igen, men med förhoppning om att mötas lite senare förstås.
Jag tror vi fick en liten speciell kontakt, vi hade en del gemensamt kom jag på snabbt, även fast vi också var väldigt olika. Vi tyckte om varandra!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar