Så himla glad...

Igår kväll hörde jag ett välkänt ljud utanför dörren, våran Lisa har kommit hem, mager, lite dammig och väldigt hungrig. Undrar vart hon varit efter 4 nätter borta? Hon brukar ju knappt gå av tomten annars. Så nu kan jag släppa den orolighetskänslan i alla fall, skönt!

I dag tänkte jag hoppa ut på mina kryckor, känner att jag behöver få lite frisk luft. Men det ser väldigt grått ut ute, ibland tittar solen fram. Jag vill ju att det ska värma lite där jag ska sitta :-).

Tittade på en dokumentär i morse som heter "Dubblelt straff", den handlade om barn som levt ett liv med mobbing och missbrukande föräldrar, väldigt intressant.Man fick se hur det var då och man fick se hur det hade det nu. Man kan få vara glad att man  har det som man har det, vad är ett brutet ben då :-)??

En närgången kamrat i soffan......

Lisabet heter denna lilla katt, hon är född i juni 2012 så hon är inte så gammal. Hon saknar nog sin "mamma" Lisa som fanns här när hon flyttade hit, så nu ligger hon ofta hos mig och vill bli klappad och få sällskap. Hoppas Lisa kommer tillbaka så hon slipper känna sig ensam så länge till.

I går kom syrran....

I går kväll kom syrran hem till mig och hade med sig hela 3 Icapapperskassar med dvd-filmer, jättekul för mig som börjar bli trött på tv-filmerna på Viasat :-). Inte nog med det, hon började städa också. Hon dammsög, dammade och torkade golven, det var så snällt av henne :-). Så nu är det fredagsfint här hemma :-). Så idag ska jag kolla vad det är för filmer i dessa kassar, spännande.

Ibland när jag tex har somnat och vaknar så känns allt så overkligt, när jag tittar på mitt gipsade ben funderar jag på hur jag kunnat hamna i detta, det känns som en film. Men det är bara att finna sig i situationen och göra det bästa av det :-). Jag har i alla fall tid att "Leva här och nu" även om det känns svårt för en med kontrollbehov, tänk bara detta att inte kunna fixa hos hönsen nu när det är dags för kycklingar. Nu blir det min man som får dona och greja med det, och ni förstår väl att han inte har samma känsla som jag har för det även om han vill väl :-). Och att jag inte kan ut och leta efter min katt Lisa som är försvunnen, och bara detta att inte kunna gå och plocka och hålla någorlunda snyggt här hemma är skitjobbigt rent ut sagt. Går jag omkring en liten stund med kryckorna nu gör det så ont, och jag vet nog vad det beror på, svullnaden har nog gått ner och gipset hasar ner mot knölen där frakturen sitter. Ett gips är rätt tungt! Att vara gipsad ett tag kan nog vara bra för mig, jag måste lära mig att släppa på kontrollen :-).

Bäst att ligga still...

I natt vaknade av att jag nästan fick panik, gipset satt så hårt runt benet. Jag tror att det beror på att jag var uppe och hoppade för mycket på krycker i går kväll. Jag hoppade först runt i köket och grejade smörgås och oboy till mig så min man bara behövde ställa in det till mig sen. Sedan fick jag för mig att jag skulle ut och leta efter min katt. Jag fick då hoppa ner till bilen och sedan åkte vi runt så vi kom på andra sidan järnvägen där en granne sagt på FB att de sett en katt på deras altan. Stod där och ropade, men ingen katt. Sedan åkte vi hem igen, och jag fick sedan hoppa på kryckorna från bilen och in igen. Det var nog inte så bra kan jag tänka :-(. Så nu ligger jag med foten i högläge igen, kommer att göra det hela dagen.

Tittar på "Åsa-Nisse och den stora kalabaliken på tv" där denna härliga låt är med, "Åke Tråk", med Mona Wessman:

 

Även "Sagan om lilla Sofia" var med, den framförs av Hepstars med Svenne Hedlund och Benny Andersson bla :-)

Hade börjat rida innan jag bröt benet...

Jag hade börjat rida igen innan jag lyckades bryta benet, en sak jag aldrig kommer ångra att jag tog upp igen :-). Det är så kul och det är så bra för själen, man kan ju bara vara här och nu med hästar. De känner verkligen in im man är i balans eller inte, en häst lurar man inte :-).
Jag frågade på Facebook om någon visste någon bra ridskola, då var det en tjej som rekommenderade Lars min granne, de har ju hästar. Det hade jag inte en tanke på att man kunde rida hos de som har egna hästar. Men han skrev tillbaka på FB och sa att jag gärna fick följa med och prova. Jag gjorde det, följde med till ett ridhus de hyr och fick rida på deras Akleja, en ponny. Jag blev fast direkt, och det var som att cykla, det kändes som igår.

Så nu har jag varit med där och ridit några gånger, både på Lars dotters Akleja och på Evert, kungen i stallet, han tillhör Maria som äger stallet. Ibland rider vi ut på långa turer eller så är vi i ridhuset. Så nu tycker jag det är jättetråkigt att missa många roliga stunder med Evert, Maria, Lars, Moa och Katarina, men jag får åka dit och snusa på hästarna när jag blir lite stadigare på benen :-).

Ajajaj..

Vaknade inatt av att jag fick ett sånt där ryck i benen som man kan få precis innan man somnar. Jag sparkade till med båda benen och det gjorde så jäkla ont i benet jag brutit, kände som det lilla som eventuellt läkt gick upp igen. Värken efteråt var extrem :-(. Så det blev att ta värktabletter mitt i natten.

Idag var jag med min man ut till hönsen och kollade lite. Två av hönorna ligger och ruvar, och det ska bli kycklingar nu på fredag om det stämmer med det jag kryssat i kalendern. Typiskt att jag inte kan ha samma koll på vad som sker nu när det är som det är. Min man ska göra rent i morgon så dom får rent och fint i alla fall, nytt spån på golvet och en låda kanske som kycklingarna och hönan kan vara i på golvet. Ska bli spännande i alla fall.

Ett orosmoln just nu är min katt Lisa som varit borta sedan igår kväll, hon är alltid inne på nätterna och håller sig alltid runt huset. Det är ju friartider så jag hoppas på att det är det som lockar och att hon kommer hem snart. Ångrar att jag inte sterilicierat henna, och p-piller glömde jag att beställa nya innan det var slut på dom, så nu blir det väl kattungar :-).

Har tagit fram mitt elastiska träningsband så jag kan träna medan jag är "handikappad", lika bra att hålla igång så jag inte blir alldeles förslappad, blir jobbigare sen att komma igen om man bara ligger helt stilla.

Ha en fortsatt bra kväll!

Hade jag gjort som min man sa hade det aldrig hänt...

I lördags var jag och min man ute och rensade efter avverkning på vår tomt. Min man höll på med lite ris och jag tog lite jag med och skulle gå ner till rishögen som ska hämtas senare. Min man sa att det behövdes inte, att det kunde ligga där det låg ett tag. Men jag tog lite av de större grenarna och begav mig ner till rishögen. jag kastade det där det skulle ligga, men på väg tillbaka därifrån såg jag en liten bit av en granstam liggandes i diket. Jag hämtade den och skulle ta ett steg ner på vägen när foten bara vek sig under mig. Där var en stor isfläck. Jag blev liggande på vägen och kved, gjorde så in i helsikes ont. Förstod på en gång att den var av.

Min man kom gåendes med lite ris han med, och han undrade vad jag höll på med, han trodde bara jag ramlat o slagit i arslet. Så han fortsatte rakt fram och slängde det han hade i händerna. Men sen när han på tillbakavägen fick se att jag låg kvar och nästan grät så kom han farande. Han hämtade bilen och så for vi iväg till akuten där det visade sig vara en fraktur på utsidan på smalbenet.

Så här ligger jag nu med gipsat ben och håller på att bli tokig av tristess :-).

 

Som tur var har jag min hund Roxy till som sällskap :-)