tisdag 12 april 2011

Kan inte släppa ändå...

Jag har funderat så mycket på vad det var som hände den där natten, var det sömnparalys, eller var det något annat? Det har ju hänt en hel del mystiska saker i vårt hus, speciellt när vi precis hade flyttat in. Det tändes och släcktes lampor, det lät som möbler flyttades på övervåningen, nycklar försvann som sedan helt oförklarligt fanns där igen efter ca 20 minuter fast ingen varit hemma. Ett av mina syskonbarn (då ca 3 år) kom ner från vår övervåning 2 gånger samma dag och berättade för oss om en man som bott här och som hade haft en massa gevär (vilket stämmer eftersom han var vapenhandlare). Kanske var det samma man som stod bredvid mig vid sängen, även han hade ju ett gevär?
Mina barn har hört och känt saker i sina sovrum. Ja, man undrar ju? Men jag har tagit kontakt med ett medium, hon är även barndomsvän med min syster, hon kanske kommer hit till oss snart för att känna av vårt hus, om det finns någon från andra sidan som kanske vill förmedla något..

7 kommentarer:

Malin sa...

Jag såg att det där programmet som går på TV, vad heter det nu... du vet det där som undersöker paranormala händelser i hus, söker deltagare. Det kanske vore något?
Jag är absolut öppen för kvarvarande själar, och det måste kännas lite olustigt att känna att man kanske har det i sitt hus.

Ann-sofie sa...

Ja, fast ändå inte, känns just nu som det är lugnt..:-)).

Suzana sa...

Oj! Så läskigt!
Jag tror på att själen lever vidare...såå det kanske är någon från "förr" kvar i ert hus!

Du måste berätta hur det gick, hur det går! Följetong på detta, tack! :)

Ha en toppendag!

Kram

Ann-sofie sa...

Jag återkommer när vi har rett ut vad det kan vara för nån som tycker om att vara här ..:-)

Malin sa...

Hoppas du får en fin fredag!

Nathalie sa...

Hej Ann-sofie! Jag har varit med om liknande, har vaknat flera gånger och ibland hinner jag inte ens somna innan en man står brevid min säng och kollar på mig. Nu när jag förklarat hur han ser ut för mina nära o kära säger dom att de måste vara min morfar. Det som är lite faccinerande är att han bara tycks besöka mig i de stunder jag mår riktigt dåligt, som för att vaka över mig på något sätt o trösta. Jag tycker att det är väldigt läskigt men endå spännande på något vis :) mvh / Nathalie

Ann-sofie sa...

Nathalie, du vet hur han ser ut, men jag såg bara en mörk gestalt, kunde inte se några ansiktsdrag eller så. Va spännande för dig, jag skulle nog vilja vara med om det en gång till, kanske jag inte blir lika rädd då...:-).