Hästar..

Jag marktränar Amarone mycket nu för tiden, det är nästan roligare än att rida just nu :-). Jag tränar horsemanship, det är ungefär som ledarskapsträning med hund. Det går jättebra, Amerone är väldigt lättränad. Med mig brukar jag ha med mig Roxy, hon älskar att vara i stallet. Att jobba med djur är otroligt bra för själen, varje gång jag kommer till stallet blir jag helt lugn :-).

Nya kycklingar...

Jag har varit och hämtat nya kycklingar, dvärgkochin, jättefina :-)! De växer och frodas och är nu ca 7 veckor gamla. De andra hönsen är lite avvaktande så de nya får bara vara vid ena halvan av hönsgården till att börja med, sedan är det meningen att jag ska ha de ihop hela tiden. Nu får de vara ihop inne på natten bara.

Jag fortsätter och rider hos tjejen med travhästar, och jag blir mer och mer biten av det. Det som jag känner av är min värkande kropp, jag tror att det kan bero på de långa ridturerna på två timmar per gång, jag är ju liksom inte van :-), ska nog dra ner till en timme. Jag ska nog hyra in mig på hästen jag rider, då ska jag försöka arbeta lite mer med hästen på markplan och få en bättre relation till henne, jag har en granne som är duktig på sånt. Även travtjejen är ju naturligtvis duktig, men hon har nog att göra tror jag.

Nu börjar solen lysa ute, dags att göra lite arbete i trädgården och se efter hur jordgubbslandet ser ut :-)..

Varit med och sett bakom kulisserna på Axelvalla travbana.

Jag fick en förfrågan av stallägaren där jag rider att följa med och starta hennes travhäst på Axelvalla. Jag tyckte det var en kul idé så jag följde med. Jag skulle borsta hästen som skulle tävla innan vi åkte, och när jag kom till stallet så var inte stallägaren där så jag tog ut hästen och började borsta honom. Han var så lugn och fin tyckte jag :-). När I kom så såg hon att jag hade tagit ut och börjat borsta fel häst :-D, typiskt mig. Det var bara att börja om, och jag förstår inte när jag tog ut den hur jag kunde ta så fel. Hahaha, ja, vi fick oss ett gott skratt i alla fall..

Vi åkte vid kvart i 3 och kom fram så vi hade gott om tid. Hästen selades och gjordes iordning, kusken kom och hästen skulle ut och provköras. Kusken tyckte han sprang så fint :-). Det var jättekul att se hur allt fungerar i stallen på travbanan, hur hästarna reagerar och hur alla får plats i gången utanför boxarna när de ska ut. Sedan var det dags för starten. Starten gick, men det blev omstart, I blev så besviken, men inte nog med det, det blev hela fem omstarter så Drömmen var helt slut redan innan de kom igång, han tog i allt vad han kunde i varje start, han var helt löddrig efter två starter, vilken stress..

Tyvärr så gick det då inge vidare så vi fick åka hem utan pris, men för mig gjorde det inget, värre för hästägaren,

 Bilden längst ner är hästen som jag rider.

Mitt liv just nu...

Just nu har jag inget jobb men jag har mycket att göra ändå känns det som :-), jag kallar mig just nu för hemmafru ifall någon frågar :-). Man märker att en del ser lite förvånade ut, det är ju faktiskt inte så vanligt i dessa tider. Jag varken stämplar eller lever på några andra bidrag, vi klarar oss faktiskt ändå.
Jag har mina höns, mina katter, min hund Roxy och så har min dotter skaffat sig en valp, en blandras som heter Ivar. Sedan har jag ju mina underbara barn och barnbarn som jag gärna umgås med då och då. Jag försöker göra det så bra det går här hemma med matlagning, städning och tvätt även om det börjar kännas lite tråkigt :-). Helst skulle jag ju vilja ha ett halvtidsjobb, men det är inte så lätt att hitta. Jag har skickat iväg en ansökan om F-skattsedel igen för att börja köra igång med massage igen, det kanske funkar, jag hoppas det i alla fall.
Jag har även tagit upp ridningen som jag höll på med till och från när jag var liten, jag rider hos en tjej som har travhästar, så den jag rider är en f.d travhäst. Hon är hur snäll och fin som helst, jättebra att rida. Men oj vad stel jag var i början efter en ridtur, man får ju använda muskler som man inte är van vid. Sista gången red vi i två timmar, när jag hoppade av hästen kände jag mig som en gammal cowboy, hjulbent och stel :-). Men det är det värt, att rida ger så mycket positivt, man kan ju bara vara där med hästen, man är verkligen bara här och nu....

Vaktel

Nu har mina vaktelkycklingar kläckts, än så länge bara två stycken, men jag hoppas på fler. Det ligger fyra ägg kvar men jag är rädd att det kanske inte blir något av dem. De kommer få bo i vårt lilla hönshus, så jag hoppas och håller tummarna på fler kycklingar idag så det inte blir så stort för de små som nu kommit.

 Så här kommer de se ut som fullvuxna.

Hittade denna bild på min mail ikväll, råkade visst somna under hockeyn :-)

Torsdagen den 6 februari åkte jag ner till Alexandra Ortega utanför Borås med mina hundar, jag hade min yngsta dotter med mig som sällskap för det skulle bli en resa på 65 mil samma dag. När vi kom ner möttes vi på Icaparkeringen i det lilla samhället som hon bodde i. Vi tog ut Roxy och Ulrik ur bilen, sedan tog vi en promenad till kvarteret där hon bodde. Först gav hon mig två koppel, det var sådana som jag hade hemma, dessa har jag haft om jag snabbt ska ut i bilen tex, man trär dom bara över huvudet, jag tror dom används ofta vid utställningar.

Under promenaden berättade hon mycket om hundarnas sinnestillstånd, balans och hur jag skulle få hundarna att gå bredvid/bakom mig. Jag kommer inte ihåg allt för det var en massa information :-).

Väl hemma i hennes kvarter så hämtade hon en hund som vi skulle träna hundmöte med. Det gick som vanligt vid första mötet, Roxy och Ulrik hetsade upp varandra, jag trodde det var Roxy som började men så var det inte, det var Ulrik som startade med ett tecken med mun som Roxy såg och inte jag. Vi provade igen, jag fick lära mig att vara beredd direkt vi såg den andra hunden och rycka till i hundarna direkt jag såg att de blev intresserade. Roxy hade jag precis bredvid/bakom mig på vä sida och Ulrik på höger. Nu gick det bättre :-). Sedan efter några turer skulle vi kunna stå bredvid varandra, hundarna skulle lukta på varandra och till slut vara helt avslappnade tillsammans. Hela tiden var det jag och min sinnesstämning som var av stor betydelse. De känner ju av min energi. Sedan hämtade hon en stor Spansk schäfer, han var mycket större än Roxy fast han var bara en unghund, han var så fin :-). Schäfrar har varit ett stort problem förut för Roxy trodde jag eftersom hon blivit överfallen av en sådan när hon var valp. Men Alexandra förklarade att hundar lever i nuet, de tänker inte så. Det var lite skällande i början, men det gick fort över, jag var ledaren :-). Sedan fick de träffas, Ulrik var ettrigast här, han skulle t om bita schäfern, men Alexandra tog ner honom så till slut fick jag gå med Roxy, Ulrik och schäfern i samma hand, helt avslappnat, helt otroligt :-). Jag kände mig helt trygg med hundarna där och då.

Sist hämtade hon en hund som var en aning nervös och orolig som hon hade på rehabilitering. Han skällde och gnällde när hon kom. Vi fick ställa oss alla ihop, men Roxy och Ulrik sa ingenting, de var så duktiga, Roxy satt och Ulrik stod tyst och fint vid min sida.
Detta var en upplevelse kan jag säga, jag har ju tränat en del själv hemma efter att ha läst hennes blogg, men jag behövde även detta för att jag skulle få en aha-upplevelse och köra vidare hemma. Nu har vi varit på många promenader efter detta, och vi har träffat en massa hundar, och de har bara skällt på två hundar som kom tillsammans strax hemma vid oss, och då var vi inte beredda, jag gick och pratade med min son och upptäckte inte hundarna så jag kunde hålla hundarna kort och markera.

Tack Alexandra, nu kan jag gå ut och gå med hundarna och vara avslappnad när jag möter hundar :-)!!