Har insett att jag måste sadla om..

Nu har jag insett att jag måste sadla om helt, hitta ett jobb som inte är fysiskt krävande. Jag har som jag säkert skrivit om tidigare flera diskbråck både i nacke och i ryggen Det värsta är att jag heller inte kan jobba där jag sitter och tittar nedåt för mycket, min nacke klarar inte av det. Jag behöver ha ett jobb som är rörligt.
Jag har varit inne på arbetsförmedlingens hemsida, men där hittar jag inte så mycket. Antingen är det fysiska jobb eller så har jag inte den utbildningen som krävs, det blir till att gå till arbetsförmedlingen på måndag och få hjälp där.Känns inte kul för jag vill helst fixa saker själv, skulle helst vilja klara mig utan att vara så styrd av facket, läkare och förssäkringskassan. Jag vet hur det blir, det ska vara intyg hit och dit, men jag ska försöka låta bli att blanda in facket, vill försöka hitta ett halvtidsjobb för det räcker åt mig just nu.
Jag har läst 90 poäng i socialt arbete, socialt arbete A, Socialrätt, Förändring och förnyelse i politik och förvaltning, Socialpedagogik teori och metod I, Sociologi och socialpsykologi, Organisation ledarskap och kön, Ekonomi och förvaltning. Kurserna ingick i utbildningen till socialpedagog på Örebro universitet, men eftersom jag led av panikångest under den tiden så fick jag hoppa av. Hade jag fått hjälp med min nacke och rygg då så tror jag att jag hade kunnat fortsatt. Mycket av min panikångest berodde nog på spända muskler i nacke och rygg.
Så nu funderar och funderar jag på vad jag ska ta mig till med allt detta..

Den 24 november köpte jag ett årskort på Frövi gym och tränade ca varannan dag, och det var så otroligt skönt, lyckohormonerna tog bort min PMS som jag lider fruktansvärt av. Men sen blev jag sjuk, otroligt förkyld med hosta och lite feber, så det blev att avstå från träning. Nu har jag alltså inte tränat på 2 veckor, känns frustrerande, men det är lika bra att bi helt frisk innan jag sätter igång igen. Men, den jäkla PMS:en gör sig påminnd nu, jag märker verkligen vilken effekt träning har mot bland annat PMS. Hoppas bara den försvinner snart så jag slipper vara en sur kärring i jul :-)).

Tråkigt..

Grått väder gör ju inte humöret speciellt positivt, hade man haft ett jobb att gå till hade man kanske inte påverkats lika mycket. Så nu har jag återigen sökt jobb på Tallen i Frövi som vikarie inom hemtjänsten. jag hoppas få lite jobb så jag kommer ut i det sociala livet.

Vilket positivt inlägg va :-))??

Sökt kurser på universitetet..

Idag sökte jag två kurser på universitetet, Stress och stresshantering 7,5 hp samt Pedagogik A, Att hantera konflikter 7,5 hp. Så nu är det bara att hoppas..
Jag tycker det är jättekul och intressant att studera, det värsta är att jag blir så insatt så jag gör inget annat just då känns det som, men det är väl så det ska vara, hjärnan får ju arbeta i alla fall :-).

Nu har jag bestämt mig....igen!

Jag kommer nu att sluta med massagen, min kropp och knopp håller inte. För det första så känner jag av både whiplashen och diskbråcken, och när det kommer så måste jag avboka kunder, och det är inte kul kan jag säga, man känner sig så dum. Det tar på psyket, och speciellt när man bor i ett litet samhälle som jag bor i, man känner sig lite misslyckad. Nu har min nacke varit värre än någonsin så det går bara inte att hålla på och knåda andra. Jag har även läst mycket om hur en skörstark person är, stämmer in på mig, kanske mycket beror på det??
Men..jag har sökt två andra jobb som jag får svar av i morgon och lite längre fram, och jag hoppas på det, annars har jag en idé ihop med syrran, men den idén ska vi göra även om jag får ett annat jobb, det går att kombinera.
Sedan ska jag i morgon skicka iväg min lilla bok i morgon, jag har skrivit om en del och hoppas att den blir utgiven, jag tror det behövs fler böcker som handlar om hur man kan bli av med sin panikångest, alla fungerar ju olika och blir bra på olika sätt, beroende på hur panikångesten startade, eller varför man fick den.

Får många mail..

Jag får så många mail av personer som lider av panikångest bla. Senast igår fick jag ett mail av en tjej som bara är 14 år, det är så synd att det drabbar så unga. Jag vill så gärna hjälpa dem mer än genom att "prata" genom datorn. Vad skulle jag kunna göra? Kanske jag kan åka runt och ha möten med dessa personer, eller vad ska jag kunna hitta på? Många har sagt att jag borde hålla föreläsningar, men jag vill hellre träffas lite mer personligt i små grupper  där man pratar och byter erfarenheter. Jag själv skulle genast gå på en sådan träff om det funnits då jag hade det jobbigast med panikångest.
Det går att bli av med panikångest!!

Usch säger jag bara..

Vad är det som händer, är jag en klimakteriehäxa eller?? Eller är det så bara att jag har för lite att göra, att det handlar om tristess?? Jag går här hemma och är arg och trött mest hela tiden, mitt humör är på botten just nu. Trött är ju många, men jag är så jäkla irriterad och har inget tålamod alls. Jag vaknar på morgonen och undrar vad jag nu ska göra, samma sak varje morgon. Men idag har jag hjälpt min yngsta att flyttstäda så det blev ett avbrott i vardagen, dessutom var jag på en anställningsintervju på telefon, annorlunda, men rätt bra ändå :-). Så nu hoppas jag på ett positivt svar på måndag :-).

Mitt diskbråck har gjort sig påminnt både i nacken och ländryggen så jag har inte kunnat massera på ca 4 veckor nu, så jag promenerar mycket nu för att inte stelna till för mycket. Men på kvällarna har jag så ont i nacken. Får se ikväll nu hur ont det blir efter städningen, var inte så mycket, en etta?? Nu blev det mycket gnäll och negativt, men jag måste få ur mig det också.... På måndag kanske jag skriver lite mer positivt :-).