Nu har det gått en tid sen Freja försvann, men fortfarande är det tomt och konstigt utan henne. Hoppas det släpper någon gång. Jag har ju så mycket saker efter henne kvar så man blir ju påmind varje dag. Men jag är tacksam för henne, jag lärde mig mycket av henne då hon var med om mycket under sin tid. Svårskodd pga av en elak hovis som slog henne, den kampen att försöka få en hovslagare som var tillräckligt lugn och ha den tålamodet var svår att hitta. Hittade en till slut som förstod hennes dilemma, men som naturligtvis också tappade tålamodet emellanåt. Halt med ödem mellan frambenen, antagligen pga att hon sprungit omkull i lerig hage och fläkt sig med hoven i kläm mellan frambenen. Direkt efter det förkylning med feber. Direkt efter det en Jättejobbig mugg, och eftersom hon var så rädd om sina hovar redan så fick vi åka in till klinik och sedera henne även för det. Denna mugg hade hon nog i 2 månader förra hösten. Besök på klinik 2 ggr för muggen. Så träningen den hösten och vintern var inte mycket så hon blev lite mullig som inte var så lätt att få tillbaka. Så i våras började vi träna henne så smått igen, sakta eftersom hon var överviktig. Men till slut så var hon rätt fin, vi började köra på banan igen, men hon ville inte trava ordentligt, och eftersom hon var en passgångare sen förut så trodde vi hela tiden att det var det som spökade. Men det fungerade inte så jag sa att vi börjar om från noll, och det var då sen som hon började bli irriterad vilket jag trodde var pälsen. Sen resten har jag skrivit om, antingen här eller på www.frejarico.blogspot.com.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar