Hittade en blogg idag genom SPS, det är en kille som skriver om sin väg bort från Panikångest, GAD mm. Han beskrev detta med hypokondri och panikångest, vilket samband det har med varandra, vet ju själv att det har ett samband, men hur han skrev det var ju så bra. Man blir så glad när man läser om andra som också har blivit fria och som har haft det lika lång tid som jag har haft det, 20 år. Jag förstår hur han känner det, det är en så befriande känsla, att inte behöva vara rädd längre, rädd för ångesten, rädd för rädslan. Bara det att få känna dofter som man liksom inte "haft tid" att känna förut, känna doften av sommarblommorna och gräset när man är ute och går. Hoppas han gör något mer av det han har varit med om, han verkar skriva en bok, då ska jag i alla fall köpa den.
http://www.johansaken.blogspot.com/