söndag 18 januari 2015

Allers....

Nu har jag denna vecka varit med i Allers, blev intervjuad om panikångest som jag haft i ca 20 år till och från i perioder. Jag blev fri från det 2008 och har väl haft några återfall för ett par år sedan som varit hanterbara. Jag var först lite tveksam om jag skulle vara med men så tänkte jag att det kan ju hjälpa andra så då bestämde jag mig för det. Det känns ju naturligtvis lite utlämnande, men det är det nog värt, har fått många positiva kommentarer :-).

Här på Allers kan ni läsa om ni vill.

5 kommentarer:

Maggan. M sa...

Hejsan. Jag fick tips om din blogg av en vän som hade läst i Allers och jag har panikångest sen över 30 år tillbaka och äter mediciner som hjälper någotsånär. Jag ska försöka följa din blogg så kanske man kan få nåt tips. Kramar från Maggan!

Ann-sofie sa...

Hej Maggan!
Ja, medicinen hjälpte inte mig heller så bra som du kanske läste, kbt och massage hjälpte mig mer samt att jag bestämde mig för att inte ta livet på så stort allvar som jag gjorde tidigare, började tänka mer på mig själv.

Maggan. M sa...

Hej igen. Ja man måste faktiskt även tänka på sej själv och inte bara alla andra som behöver oss.Mina barn har egna barn och jag har bara kontakt med sonen Inget att skriva om men det har förvärrat min situation betydligt. Jag har blivit sämre i nerverna tack vare dessa 3 damer som är inblandade. Jag var på taktil massage och jag har aldrig varit så avslappnad i hela mitt liv. När hon var färdig orkade jag inte ens öppna ögonen utan jag ville bara sova.Men det hjälpte bara för stunden.Nu har jag även varit på ADHD-test så jag väntar på besked.

Ann-sofie sa...

Hej Maggan!
Jag förstår att det måste kännas jobbigt för dig att inte ha kontakt med alla barnen, det är ju inte konstigt om det förvärrar ditt mående :-(. Taktil massage är bra, det har jag också gått på, jätteavslappnande :-).
Kram

carina mitrovic sa...

Hej helt otroligt att jag hittade dig. Då min kille och jag nästan bråkade om panikångest. När jag läste ditt inlägg . Blev jag ställd. Påminner om mig själv ju kära kvinna. Börja läsa dina bloggar nu fantastiskt. Ja som en del tror kan man inte bli av med sin panikångest. Men det tror inte jag på. För jag spräckte min bubbla för en tid sen. Börja gå på KBT. Och hittade rätt. Inte som jag levt förut. Du beskriver det så jäkla bra. Jag känner mig allt oftare fri. Mitt börja vid uppvaket på sjukhuset. Efter en galloptation. Direkt tragiskt nog. För jag ville upp och väck från sängen ta bort dropp och allt. Blev nästan nerdrogad. Läkarna förstod rätt snart vad det var. Men jag föll in i den där panikångest helvete. Blev passiv. Deppig mm. Mitt blev lungt en kort stund. Fick nästa chock . Cancer bröstcancer. Värden vändes upp och ner. Mer kan jag berätta sen. Men faktum. Jag hade utvecklat svår panikångest. Men gick på psyket. Kurator.mm sen en dag var jag bara så förbannad. Att jag sa jag ska bli fri från det. Och gick till KBT. Där lärde jag baken andas och se att det enbart ut. Då sa jag nu förbannar jag dena panikångest. Och det gjorde jag sa den att dra i väg. Besegrade den . Min panikångest har hindrar mig att leva med njutning. Då nu har jag gjort 3mån terapi. Och jag kan säga att så som jag börja känna nu. Har jag inte känt på länge. Lugn. Stark .glad. fått miine tillbaka. Hur det går att njuta av livet. Bygga upp det. Sen njuta. För jag klarade inte av åka .bil tåg och buss. Då panikångest kom i de sammanhang. Så jag valde se ev var det kom i från. Då sa hjärnan stop. Nu ska jag bli fri från panikångest. Och där är jag nu arbetar för bli fri. Så tack för jag hittade dig kram