Det har varit lite tufft känslomässigt ett par dagar, jag saknar mina hundar Rollo och Ivar så mycket emellanåt, känslan att inte få träffa dem något mer är jobbig. Jag kan fortfarande känna hur de känns att hålla i, Ivars runda kropp och Rollos päls och hans doft. De sov alltid hos mig, det är så tomt 😥.
Jag saknar även Amarone och Texa ❤️, saknar kvällarna när jag gick ut och borstade dom, ibland var jag bara där, lyssnade på deras tuggande då de ibland inte var på humör för att bli borstade. Dessa damer hade en egen vilja, vilket jag tror idag det mesta berodde på smärta.
Min lilla Lisa finns även hon i mina tankar, vår katt som fick giftstruma och blev dålig till slut så hon fick somna in, en riktigt duktig jägare var hon 🥰.
Jag har även haft mer ont i kroppen, det sitter mycket runt knäna, axlar/nacke och händerna just nu. Det har gett mig huvudvärk också och trötthet. Detta kan ju göra mig extra sårbar också, att inte kunna huka sig ner när man håller på med trädgården t ex börjar bli jobbigt, känner mig fruktansvärt stel i kroppen just nu, och mina händer känns som dasslock just nu i samband med stelheten i händerna 😏.
Det är mycket nu, dessutom har pappa blivit dement, det är verkligen "de anhörigas sjukdom" 😒.
