Så ledsen

I natt har jag inte sovit många timmar, klocka halv 4 på morgonen hade jag inte somnat än. Men efter ett tag måste jag ha somnat då jag vaknade kl 9.55. Jag var så ledsen när jag vaknade ensam i sängen, Ivar och Rollo var ju inte där, och deras tassande följde mig inte ner till köket 😥. Trodde inte jag skulle bli så fruktansvärt ledsen, försöker tänka på att det är för deras bästa, men jag tänker hela tiden på att de ligger under jorden och inte här inne hos oss i huset där de borde vara 😥. Deras mjuka varma kroppar när man kramade dem kan jag känna när jag tänker på dom. När de sitter med mig på kökssoffan vid frukosten. I morse kändes det som de låg bakom min rygg på soffan, men där var de ju inte 😥. 

Idag tog jag en promenad med Vizzla, det blev en lång promenad på ca 1,5 timme, då känns det bra, eller när jag tog bilen till affären i kväll och pratade med någon glömde jag bort det sorgliga för en stund. Det kommer nog ta en stund att sörja mina älskade hundar, men det får det ta ❤️.

Rollo och Ivar

 Mina älskade hundar, Rollo och Ivar finns inte längre, de fick somna in igår. Rollo har inte mått nåt bra alls på ett tag. Han har haft problem med tjocka halsmandlar och täppt näsa. Det har inte gett med sig även om han fått olika behandlingar. Hans mage har inte mått bra heller efter det och han har även fått ont i kroppen. 

Jag har ibland sagt att Rollo och Ivar borde få följa med varandra när de blir gamla, och nu blev det så 😥. Ivar har gått på kontroller pga hans ögon har blivit gråa och nu de sista dagarna innan de fick somna in hade det vänstra blivit gråare och även börjat fått grått gegga i. Han har även patellaupphakningar i vänster knä och artros så han har inte varit så pigg på promenad den sista tiden. Så han fick somna in tillsammans med Rollo. Ivar blev 11 år i februari och Rollo fyllde 10 år i december.

Jag saknar dom fruktansvärt, så tomt, de sov i min säng, var alltid där jag var 😥❤️.