Försöka ta det lugnt...

Igår morse började jag jobbet kl. 6.45, så jag gick upp kl. 5.30, väldigt tidigt för mig som sover dåligt på nätterna. Jag skulle jobba på en avdelning på ett äldreboende som jag varit på ibland, väldigt lite. Då blir det som att börja om på nytt med rutiner, vilka som vill upp först och äta frukost bla. Som tur var är de inte så många på den avdelningen så det fixade sig rätt bra ändå :-).
Jag klarade mig igenom dagen rätt bra trots huvudvärk och extremt trött, sedan när jag kom hem skulle voffsingarna ut på en promenad, och det var tur att det var bra väder, jättesoligt och fint med lagom kallt i luften. Det blev en skön promenad. Sedan mockade jag åt hästarna, det är så avkopplande att mocka, man kommer verkligen ner i varv. Jag har torv åt mina hästar så det är enkelt och bra, ett tjockt lager som det är skönt att ligga och rulla sig i, det gör Amerone varje gång hon kommer in i boxen.
När jag var klar gick jag ut i hagen och gav hästarna ett par morötter och så stod jag med mitt för tillfället stoiga sto (pms :-)) Amerone och talade lite, vi bara stod där och hade det lugnt och skönt i solen.

 

Tidigare hade jag starka känslor att hon saknade sina gamla hagkompisar, men det har lagt sig, så jag hoppas hon inte gör det. Jag har tyckt synd om henne ett tag i början, jag har haft dåligt samvete över att jag har tagit henne ifrån dem. Sån är jag och sånt kan dränera mig totalt. Jag känner att hon är en känslig häst och jag är också känslig, så jag tror att hon känner som jag gör. Såna känslor har jag inte fått av Tulle, min fjording, han är som min man, för han spelar det ingen roll vart han bor, han mår bra vart han än är, bara han blir väl omhändertagen :-).

Meditation med häst....

Jag känner mer och mer djurens känslor känns det som, kanske beror det på att jag är mer avslappnad i längre perioder nu än förr. Är jag i ett stall kan jag känna hur en häst vill bli behandlad. Alla djur är som oss, de har egna personligheter och behöver då naturligtvis behandlas olika.
Jag är delägare i en travhäst, Texa är min foderhäst Amerones dotter och de har en gemensam personlighet, väldigt känsliga, speciellt Amerone, hon gillar inte burdusa människor och väldigt avvaktande mot nya hon möter, jag misstänker att hon är en enmanshäst. Hon är en tjej som ska behandlas varsamt. Jag märker att även Texa stressar upp sig när det är mycket på gång. Sist vi var på trav med Texa stod jag och mediterade med henne, hon somnade nästan med sulkyn bakom sig, sedan var hon jättelugn i starten och gjorde sitt bästa lopp. En trygg och balanserad häst mår bra, det är precis som med hundar, en balanserad hund är en trygg och lycklig hund. Det är som vi människor :-).
Jag borde nog utveckla det där, meditation med hästar som ska prestera på olika sätt :-)

om jag hade vetat....

Hade jag vetat det jag visste idag hade kanske mitt liv sett annorlunda ut.  Jag läser just nu "Sagan om isfolket ",  en bok som skildrar olika personligheter bla högsensitiva.  9:e boken,  "Den ensamme " handlar om Mikael,  en sensitiv person som gjorde det som hans fosterföräldrar ville, han blev soldat.  Detta gjorde att han mådde dåligt, han blev deprimerad eftersom det inte stämde in på hans personlighet,  han var en konstnär,  han tyckte om att skriva.  Han hittade tillbaka till sin biologiska familj som förstod hans dilemma,  de pushade honom att skriva, vilket gjorde att han fick tillbaka sin livslust,  detta tillsammans med att han fick tillbaka sitt livs kärlek och son.
Så att få göra det man vill göra och inte bli pressad av omgivningen kan göra mycket för att må bra.  Men det kan vara svårt, vår nutid kräver så mycket av oss.

Lilla Rollo ligger och är lite groggy efter kastrering.  Och sedan är det min nya häst Tulle som jag köpt från Söderköping.

Stora förändringar....

Jag har fått jobb inom äldrevården,  är mest på en avdelning för dementa,  jättekul,  givande och ett intressant jobb. Så när jag läser förra inlägget så är jag nu mil från hur jag mådde då. Det har gått uppåt kan man säga, och man förstår hur viktigt det är att ha arbetskamrater och komma ut bland arbetslivet och vara med i hjulet som snurrar.
Jag hade tänkt att jag bara skulle jobba lite deltid vilket jag även skrev i mitt personliga brev till arbetsgivaren,  men det blev mer än så 😃.
Jag trivs jättebra och mår bra, lite stressad ibland men det lugnar nog snart ner sig.
Annars är allt bra med djuren, promenerar både med hundar och hästar så jag får mycket motion 😃.
I dag har jag varit iväg med ettåriga Rollo på kastrering, och det gick bra 😃.

Mår skit....

Fy sjutton, nu blir det mycket negativt,  jag mår inge bra alls, dessa hormoner vad de kan ställa till. Jag skulle helst vilja sova sova och åter sova, så trött och led på allt, ingenting känns kul just nu och inte blir det bättre av att det är höst och grått. Det är tur att man har hundarna och hästarna så man tar sig ut i alla fall, men det sociala livet orkar jag knappt ta tag i just nu och det är väl bara att acceptera för ett tag 😃 .
Som jag skrev tidigare så svettas jag så otroligt mycket, inte undra på att jag har blivit beroende av popcorn , jag behöver nog återställa saltbalansen skulle jag tro 😃 . Om man bara slapp ha dåligt samvete för att man känner så här skulle det kanske inte vara så farligt, men man känner ju sig så onyttig när man ligger halva fm i soffan för jag orkar inte ta tag i något då. Det blir bättre på em, då vaknar jag liksom till. Jag får väl bara acceptera att så här är det just nu, då kanske det går över .
Men jag blir lite stressad, jag tycker att jag borde mocka åt både hästar och höns direkt på morgonen så det är klart, och dammsuga , tvätta, bädda, diska och helst städa. Jag jobbar ju inte just nu eftersom min värk i kroppen inte klarar att massera så jag borde vara färdig med allt när min man kommer hem och maten ska stå på bordet. Håller på att söka mig ett nytt jobb och hoppas på det, ett vikariejobb, jag tror jag kommer må bättre då.

Fy vad jag svettas

Jag fyllde 50 år den 3/10 och jag kom samtidigt in i värsta klimakteriet (antar att det är det). Jag kan inte sova om nätterna och jag svettas så det känns som jag precis klivit ur duschen, och jag vaknar på morgonen med ångest som tur var försvinner när jag kliver ur sängen. Det är fruktansvärt jobbigt, måste nog snart be om hjälp mot det.
Jag har även ont i leder och muskler vilket kan ha ett samband med klimakteriet har jag läst, och det är inte så kul när jag har mitt stora intresse med hästarna. Sitter jag i soffan på kvällen tar det ca 20 meter innan jag kan gå på fötterna något sånär normalt. Det känns som värsta träningsvärken just nu i fotlederna, det sätter sig på olika delar på kroppen. Det hela är fruktansvärt frustrerande just nu,det påverkar humöret, jag vill bara ligga i soffan på fm, sedan känns det som hela dagen gått och jag mår dåligt över det.
Jag jobbar inte just nu med massagen,  klarar det inte pga min värk.
Det sjuka är att det ringde en man igår och bokade en massagetid i november,  och jag säger att det går bra fast jag bestämt att jag inte skulle jobba med det något mer. När jag lagt på frågade min man lite förvånat om jag börjat igen. Ja, säger jag,  jag behöver få in lite pengar jag också. Men du behöver inte jobba, vi klarar oss ändå, säger han.
Jag vill ha något att göra men vet att mina leder och muskler klarar inte ett så tungt jobb som massör, blodprov har ju visat att jag har någon slags reumatism i kroppen. Men jag har svårt att vara still, det är tur jag har mina hästar, hundar, katter och höns att ta hand om på dagarna,  det kanske räcker 😃.
Och eftersom jag är en högsensitiv person så blir jag fruktansvärt trött ibland efter mycket aktiviteter och intryck att jag behöver vila.