Oj vad tiden går, har varit utan hästar i en månad nu ca, väldigt tomt men känner samtidigt att det är bra för mig. Jag har haft så mycket känslor ang hästarna, som jag säkert tidigare skrivit, känt in deras känslor och känt att det varit något som inte varit bra med dom. Känner fortfarande empati för Kalle som får gå ute på nätterna pga platsbrist i stallet där han bor nu och där han kommer ifrån. Samtidigt har han ont i kroppen, lilla gubben. Jag hoppas han får slippa sina smärtor snart ❤. Jag känner även att min kropp, har fibromyalgi, mår bättre, särskilt nu när det börjar bli kallt ute. Jag sa till min man idag att jag ska åka ut till Kalle någon dag igen, och då borsta lite på honom så han blir lite ompysslad. Hon som äger honom vill att någon gör det ibland. Men då sa min man att jag skulle få se några hästar som står alldeles i närheten som är jättemagra, att jag kommer bli upprörd över det. Men jag har redan sett dom, stackars hästar 😔. Förstår inte varför man har en massa hästar men inte sköter om dom ordentligt 😡. Empatilösa människor 😡.
Sitter just nu och väntar i ett omklädningsrum och väntar på ett av mina barnbarn som har bamsegympa, måste sluta skriva nu för de är på väg ner 😀❤.
